EGENKONTROLL - FORTBILDNING

HOVKAPSELNS INRE

Jag håller kurser inriktade mot er som vill och måste ta större ansvar för hästens hovhälsa. Alla er som jobbar med prestationshästar och även er som skor själva och vill ha järnkoll på hovarna. Hör gärna av er till mig så kan jag skräddarsy en fortbildning som passar just era behov.

Kerstin 070-2543261 el kerstin.kemlen@telia.com

NO HOOF NO HORSE

Kolla hoven nu!

exempelbilder längst ner!

Det är ju ett vanligt säg som saknat verktyg. Hur vet vi om hästen har nog bra fot för att prestera? Utan en funktionell hov kan hästen inte hantera stötar som ska tas upp när foten landar i backen.

Hur fungerar framfötterna på hopphästen som går svåra klasser - är det försämrad stötdämpningsförmåga i foten som gör att den drar på sig ledbekymmer i frambenen?

Dålig hornkvalitet och tunna väggar - har hästen klena fötter, är de obalanserade, är miljön dålig eller jobbet för hårt?

Är det hästen eller är det vi själva som orsakar bekymrena i fötterna...

Hovens användbarhet och delarnas hälsoläge

Jag kan utvärdera och bedöma en hovs möjlighet att prestera genom att göra en ingående "SPECTRUM OF USABILITY EVALUATION". Den visar var obalanser eller störningar finns och hur det påverkar hur hästen kan röra sig, dämpa och fördela tryck/stötar. En frisk fot supportar hästen - en obalanserad fot funkar inte och andra platser i kroppen får ta emot smällarna istället. En fot som inte funkar kan också förklara rörelsestörningar och bekymmer i olika vävnadstyper.

Vitsen är att mota olle i grind. Det finns nog mycket som våra hästar kan råka ut för. Genom att bli mera observant på hur fötterna ser ut så kan vi förhindra bekymmer som har sin orsak i fotens strukturer och funktioner. No hoof no horse betyder att det kan vara smart att kolla fötterna ...

Equine Podiatry - vad är det?

Jag är förutom vetenskapligt bevandrad systemvetare numera även examinerad i ämnet Equine Podiatry. Utbildningen har hållits av International Institute of Equine Podiatry i USA och vilar på vetenskapliga rön avseende hovar, hovslageri, rörelser, steg, tillväxt, hanteringa av stötar, blodcirkulation och hemodynamik, fotens hantering av kinetisk energi etc etc.

Förgrundsfiguren i teoriutvecklingen är hovslagaren KC La Pierre som efter 20 år som, i sitt eget tycke, duktig hovslagare, upptäckte att hur han än gjorde så fick han alltid jaga understuckna trakter och långa tår. Och inget i teorin stämde eller kunde förklara varför det blev så.

Som mycket välutbildad smed så började han forska kring hästfötter med hjälp av de modeller som han använde som smed och insåg att hovteorier aldrig snackade om varför hoven funkade som den gjorde och vad man skulle göra för att hovens strukturer skulle bibehållas. Så på den vägen blev det och med det som ledstjärna så är han nu filosofie doktor också. Där kan vi snacka VÄLDIGT INTRESSERAD!

Vetenskaplig grund

Innan du läser vidare ska vi klargöra några saker. Blanda inte ihop Equine Podiatry med alternativa verkningsmetoder som kan orsaka hästen smärta. Djurskyddsmyndigheten har 2006 genomfört en granskning av olika verkningsmetoder och där bedömt och konstaterat att Equine Podiatry's sätt att verka hovar - benämns High Performance Trim- method - inte hör hemma bland alternativa metoder. Nu vet du det.

(Strasser, AANHCP, NHF klassas av Djurskyddsmyndigheten som alternativa metoder som innebär djurskyddsrisker.)

Nyttig omvärdering

Under drygt ett år har jag fördjupat mig i hästarnas fötter och mycket av det jag tidigare lärt mig i olika slags hovvårdsböcker och internationell facklittertur kring hovbeslag, vildhästar, skor med dämpning, hovsjukdomar, balansering av travhästar etc - mycket av det har visat sig vara felaktigt nu när vetenskapen har både nya sätt att mäta och bedöma hovar, hovkapslar och hästfötter under rörelse.

Det som jag tidigare tog för en teorisanning håller inte längre när mätbara bevis plockar ner gamla hovslagartraditioner bit för bit. En nyttig tankerevolution som jag får tacka datorer och andra systemvetare för - de har ju lyckats utveckla programvara som gör det möjligt att kolla/mäta hästfötters på riktigt nära håll och i full fart dessutom!

Gamla frågor får äntligen vetenskapliga svar

Equine Podiatry är ett kunskapsområde som vi hästägare har stor nytta av. Det handlar nämligen om hur våra hästars fötter ser ut och funkar i relation till vad de gör. Kan jag rida den här hästen barfota? Varför skalpar sig den här hästen i kronranden bak? Varför nöter den här sina skor snett? Varför snubblar den här hästen? Varför blir den halt i samma ben hela tiden? Ja, det är faktiskt så att grundorsaken kan gå att utläsa genom nära observationer av hoven.

VEM ställer av en häst i tre månader för en senskada? - ALLA och mer än tre månader.
VEM ställer av hästen med en deformerad hovkapsel? - inte vet jag

MEN det jag vet är att jag själv tidigare ofta sa INGEN HOV - INGEN HÄST utan att närmare tänka på vad konsekvensen borde bli... Nu går det faktiskt att kolla om en häst inte har en hov... Det finns några "formler" att följa när man kollar hästens hälsotillstånd i fötterna:

Struktur + funktion => prestanda

Det finns en anledning till varför hovens olika delar ser ut som de gör. Tillsammans ger de upphov till olika funktioner som behövs när hästen ska förflytta sig och ta emot smällarna när fötterna i full fart landar i backen eller skjuter i från. Om någon struktur - exempelvis strålen - inte ser ut som den ska så kommer det att inträffa följdfel inne i foten som påverkar funktionen och hästens övergripande prestanda. Inte nog med det - våra hästars livsstil påverkar också hur fötterna ser ut och funkar.

Korrekt belastning, bra käk och hygienisk miljö skapar tillväxt

Ganska självklart. Ju mer hästen använder sin fot desto mer stimuleras den att växa. Om den växer ojämt så betyder det att stimulansen för tillväxt inte är korrekt fördelad över hovens alla strukturer. Hovkapseln växer fram ur foten - den skapas på insidan - av själva "kötthoven", foten och tillhörande kronrand. Om hovkapseln är trång, vind och sned så kan fotens tillväxt inte bli korrekt. Det vi ser på utsidan påverkar hur insidan ser ut och hur foten klarar av att producera nytt horn. För att fötterna ska bli fina så fordras även byggstenar via käket och ett liv i en miljö som främjar liv och rörelse, hälsa och glädje. Inte dynga i boxen eller gegga upp till knäna i hagen. Om hästen alltid befinner sig max 10 m från käket och på mjukt underlag skapas en fot med prestanda liknande soffpotatisen...

Mjuka, dynamiska och statiska vävnader

Om nåt lutar åt fel håll eller inte är som det ska så tappar vi funktionalitet i hoven och den stötdämpande effekten minskar. Kontentan, förutom att hästen snedbelastar ben/leder, är att det ganska snart märks att nåt är fel. FÖRST märks det där det är mjukt - hästen kan bli varm i huden. SEN känns det i de dynamiska strukturerna i kroppen - exempelvis varm i hovvägg. När detta pågått för länge kommer det TILL SIST att synas i kroppens statiska strukturer såsom ledytor och ben.

Det som tar ont växer inte

Om någon del på hoven inte utvecklas som den ska så är det ett tecken på att nåt är fel och att det tar ont någon stans i hoven.

Hoven i balans - handlar ej om hovvinklar längre!

Vetenskap och tester visar att man kan härleda ganska precis var hovbenet finns inne i hoven. Vet man det så kan man balansera så hästens fot är lika hög på insida som på utsida - att hovhalvorna är lika stora och lika höga. Hovbenet vilar ej parallellt mot backen så som människan trott. Nä, hovbenet skapar ett slags inre fotvalv för hästen som gör att sula/hovben/sidobrosk, stråle/kronrand och elastiska putan tillsammans med blodet kan dämpa smällen när foten landar på trakten. Och samla upp all energi inne i hovkapseln för att när trakten i nästa ögonblick lättar från backen, släppa iväg all energi så steget piiongar iväg med världens frånskjut i tån. När man kan bedöma "the internal arch" - hästens fotvalv - så kan man också balansera hovkapseln i rätt höjd. Och då följer också balansen mellan hur hög hoven ska vara i trakten i relation till tåplanet. Sedan har man plötsligt koll på att hovens vidaste punkt - där belastningen ligger när hästen har full last på benet - är rakt under benkolumnen och att det faktiskt är i mitten av hoven - både sett på bredden och på längden. Givet det så borde en symmetrisk planriktad passande hästsko ligga an hela vägen runt hovväggen.

Hovavtrycket ska matcha fotavtrycket

Eftersom det är ur insidan av foten som utsidan växer så kommer följdaktligen en vind och sned hovkapsel att klämma ihop foten på insidan. Och ju mer som klämmer och trycker på insidan desto sämre blir utsidan/hovkapseln. Genom att kolla vad som skiljer fotavtrycket från hovavtrycket så kan man härleda vad som blivit fel och gjort att belastningen skapat tillväxt här och skador där.

Balans skapar korrekt tillväxt

Genom att sakta men säkert justera hovens olika delar/strukturer så kan man på sikt få hästens fötter att under arbete tillverka nya sunda funktionella hovar med friska strukturer. Det här med balans handlar om fem dimensioner.

1. Medial/lateral => insida och utsida lika höga

2. Dorsal/palmar => tåplan och trakt i relation till varandra så att det ej blir ex för hög trakt/lång tå

3. Distal/proximal => hur hög foten är eller hur långt det är mellan fotvalv och backen,

4. Yaw/rotationbalans=> att foten sitter centrerad mitt under benet och att den på sin inre rörelsepunkt - point of articulation - är i balans åt alla håll

5. Tiden => man kan ej glömma tiden. Hur balans funkar i en rörelse handlar ju om mikrosekunder, hur något stimuleras till tillväxt handlar om veckor, hur blodet inne i foten förflyttar sig när stötvägen ska fördelas och hanteras handlar ju om balans på olika ställen i foten vid olika tidpunkter.

Problem med överrullningen...

Mycket intressant speciellt för oss med travhästar eftersom en hov där hovavtrycket överensstämmer med fotavtrycket kan prestera en perfekt överrullning. Överrullningen har med timing att göra. När traktplanet och tåplanet är i balans över hovens eget inre fotvalv - the internal arch - då kan den friska hoven ta emot smällen från landningen, samla in den inne i hoven och låta den förflyttas från bakre delen av fotvalvet, framåt och sedan när trakten börjar lätta förs all energi till tån som formligen kan explodera iväg vid frånskjutet.

Gå på sig eller snubblar ...

En häst med en hov som matchar fotavtrycket snubblar inte. Är foten i balans med hovkapselns så inträffar det fantastiska att hästens neurologiska förmåga att ha koll på fötterna vaknar till liv. På en sund hov funkar hästens naturliga förmåga att veta vars benen och fötterna är i relation till resten av kroppen - förmågan kallas för proprioception.

KOLLA HOVARNA - jämför själv

Som tur är så går ju skon att tas av, bytas ut, riktas om och hovar att verkas till. Det går ju att fixa genom att stimulera foten till tillväxt och hälsa igen! Det gäller ju bara att fatta problemet.

		HOVSLAGARE som fick sparken Bild 1(3) - HÄST 1 - Tränare ej närvarande vid skoningsdagen då ett flertal hästar skoddes. Denna travhäst med drygt 600 000 kr på kontot, som skoddes inför start på V65 några dagar senare. Observera ej planriktad sko, ej rätt storlek. Tränaren missnöjd med hantverket.

		HOVSLAGARE som fick sparken Bild 2(3) - HÄST 2 - Tränare ej närvarande vid skoningsdagen då ett flertal hästar skoddes. Detta en annan starthäst med över miljonen på kontot. "Utflutna sidan" extra bred p g a plastning men notera skillnad i traktländ. Tränaren missnöjd med hantverket.

		HOVSLAGAREN som fick sparken - Bild 3(3) - HÄST 2 - Tränare ej närvarande vid skoningsdagen då ett flertal hästar skoddes. Samma hästfot som bilden ovan, observera att traktarmen ej är avtrampad eller påkliven, skon var påslagen på detta viset. Tränaren avslutar samarbetet med denna hovslagare efter blott 5 skoperioder.

		FRANSK HÄST 2 - Bild 1(2) - höger fram. Import från Frankrike, dåliga fötter vid ankomsten. Besvärats av allvarliga sprickor, fötterna har återhämtat sig under bete men skodd kommer sprickorna åter. Ganska besvärlig och het att köra vilket kan ha ursprung i fötterna. Hela hovväggen har havererat på fotens insida. På hoven utsida till vänster i bild skymtar plastningen av en hovspricka. Hästen har startat och har 100 % segrar.

		FRANSK HÄST 2 - Bild 2(2) - höger fram - hovsprickor har plastats och najats ihop. På fotens insida har hästen trampat av plastningen. De ihopnajade spruckna delarna av hovväggen satt fast i plasten och bändes lös då plasten släppte från hoven. Halt för dagen. Hoven infekterad. No hoof no horse - att det är så, det bevisar denna häst. Den är obesegrad men har inte kunnat tävla rationellt på grund av sina hovproblem. Struktur + funktion => prestanda Hovväggens struktur är i total obalans och funktionaliteten kraftigt reducerad. Eventuella inre obalanser vet vi ej. Det vi med säkerhet kan säga är att hovväggen måste återställas - från insida och hela vägen ut - för att hästen över huvudtaget ska kunna prestera. När prestanda är kraftigt försämrad i en fot fortplantar sig stöten upp efter benet och någon annan del får ta emot den samlade rörelse-energin. När det dessutom tar ont på ena sidan av en fot innebär det att hästen inte landar plant för det helt enkelt tar ont. Resultatet blir att ligament utsätts för stress p g a snedbelastningen och senskador kan bli följden.

		HÄST 7 - Bild 1(2) - travhäst som redan som unghäst uppvisade bockhovstendenser på höger fram. Vänster fram normal. Notera att hoven är smalare än kronranden. Detta är en starthäst som tävlar med bra resultat - 40 % segrar!

		HÄST 7 - Bild 2(2) - Bockhovens omkrets är större i kronrand än nere vid sulan. Bockhoven får nu en långsiktig tätt återkommande behandling för att återfå en mer funktionell form. Till saken hör att hästen inte uppvisar några muskulära problem men naturligtvis uppvisar frambenen olika rörelse vid överrullning och landning. Trots detta "handikapp" har hästen på 10 starter sprungit in nästan 600 000 sek.

		HÄST 6 - äldre ponny - bild 1(1) - skon har hamnat lite på trekvarten. Notera skillnaden i trakthöjd. En tåbrodd har gett upp och frågan är om det beror på att skons förskjutning gjort att överrullningen skett över EN brodd - inte centrerad över skons mittpunkt - tåkappan en brodd på var sida. Om andra bakfoten haft skon centrerad så har denna äldre gentleman haft olika fäste i frånskjutet. På bildfoten har hästen skjutit ifrån med kraften på en brodd och stöd snett bakom med den andra. På andra foten men kraften placerad över två parallella broddar. Påverkar således både taget i backen men också hur hoven beter sig när greppet släpper underlaget. Hästen har rört sig konstigt och orytmiskt enligt ägaren utan att uppvisa muskulära besvär.

		HÄST 5 - nordis - bild 1(5) - hoven från sidan.

		HÄST 5 - nordis - bild 2(5) - hoven framifrån - liten avläkt skalpningsskada kronrandens mitt. Smal fot med upprätta hovväggar.

		HÄST 5 - nordis - bild 3(5) - undersidan - notera hovväggen i tådelen. Notera trakthöjden upptill i bild och jämför med hur trakten ser ut i bildens nedre del.

		HÄST 5 - nordis - bild 4 (5) - för lång hovvägg, väggen har spruckit och delats, jord och grus kilar in sig och gör sprickan större. Dags att verka fötterna!

		HÄST 5 - nordis - bild 5(5) - den övervuxna hovväggen har spruckit i tån. Överrrullningsfasen i steget blir smärtsam eftersom hovväggen är instabil där största frånskjutet ska ske. Om hästen tar sats, gör ett ryck eller bara tar i för att öka farten, så kommer ännu mera grus att tränga in. Ajaj. Sidoväggen har redan brutits lös och bakterier, svamp och annan skit får chansen att angripa området som försluter hovväggen med sulan. Och kommer det in skit där... då är det ju inte bra.

		FRANSK HÄST 1 - bild 1(2) - Hästen finns i Frankrike - Sto, fransk travare, 24 år gammal, står som en fånghäst med tyngden förskjuten bakåt, veterinärbehandlad flera gånger för besvärliga sår i karleden. Vad anser hovslagaren? Hur ser foten ut på undersidan?

		FRANSK HÄST 1 - bild 2(2) - Hästen finns i Frankrike - Det började med ett svårbehandlat sår i karleden för två år sedan. Nu är det besvärligt värre trots upprepade behandlingar, rejält halt som du förstår, hela nedre delen av benet är påverkat. Veterinären vet inte någon lösning. Hur ser foten ut på undersidan? Vad säger hovslagaren?

		HÄST 1 - Bild 1(3) Aj aj aj. Kolla stråle - infekterad. Hoven har dragit ihop sig i sin bakre del. Hela hovkapseln har skruvat sig. Det är den här delen av foten som först tar mark.

		HÄST 1 - Bild 2(3) Kolla utsidas trakt. Varför ser hornet ut så där? Rejäla tillväxtrubbningar och obalanser i yttervägg. Hovväggen i tån avkapad vilket ger obalans i tillväxt och funktion i tån - profilen från kronrand till tåkappa är konkav - tillväxten är förändrad.

		HÄST 1 - Bild 3 (3) Skon avtagen - strålen ihopdragen, trakten ihopdragen, ena trakthalvan (bildens nedre del) underminerad. Den delen av fotens funktion bärs upp av skon. Halva trakten kan inte hantera stöten när foten landar på backen - skapar obalans i stötdämpningsfunktionen vilket gör att andra kroppsdelar får ta hand om den smällen. I övergång mellan sula och vägg syns tecken på infektion. Olika tjocklek i vägg i tå ger upphov till obalans när hovkapseln pressas ihop när stöten tas upp och fördelas i hoven vid landning.

		HÄST 2: Kolla i sulans tådel. Varför ser det ut så där? Kolla på strålen. Är den bara overkad eller kan det vara gegga där?

		HÄST 3: VÄNSTER FRAMFOT verkad för 6 v sedan. Strålen har tappat massa och visar tecken på avläkt infektion. Sulan är konkav med tecken på exfoliation( gammalt sulhorn som släpper, helt ok). **Trakterna understuckna med osymmetriska böjda sulgrenar och långa/höga hörnstöd.** Utsidan av hoven, bildens vänstra del, visar separation mellan innervägg och "lamellrand" som i engelsk litteratur kallas för White Line/Golden Line. Hålet gör att skit kan ta sig inåt i hoven. En liten bit av ytterväggen borta. Tillväxtringar/stressringar på ytterväggen (syns ej på bild) är ett tecken på obalans i tillväxten - nåt är snett/fel/sjukt. Mätning visar att utsida trakt är högre. Jämförelse visar att denna fot är lägre i trakten än den andra. Skadade strålen funkar ej heller som den ska. Hovvägg i tån är tjock. Hovkapseln förskjuten framåt, hovvägg utfluten insida(syns ej i bild). Inga visitertångsreaktioner. TÄNK PÅ ATT detta är ett fölsto utan föl vid sidan, med ca 10 % övervikt. Ju längre tiden går desto större fostervikt skall placeras på framfoten. OM inte väggseparationen åtgärdas finns risk att skit tränger in och irriterar i "sömmen - the golden line" som binder ihop sulväggen och hovväggen. OM verkning skjuts upp kan den långa hovväggen i tån fläkas utåt så det börjar slita och dra i "the golden line" vilket gör den infektionskänsligare. PASS UPP FÖR att slarv kan leda till infekterade hålväggar, bärrandsröta med svampar och sporer, laminitis.... sen lägger vi på risken för hormonsnurror vid fölning ... oops! INGEN FARA - det är min fölmärr ZOOLA som äger foten. Hon ska betäckas i sommar. LÖSNINGEN består i att se till att hon går ner i vikt. Det är inte så smart att börja ridträna henne barfota nu... då lär hon känna av sina fötter. FÖRST verka fötterna ofta så hovkaseln hamnar på rätt plats igen. Se till att svamp, bakterier och sporer drunknar i fotbad. OCH att alla blötpölar i hagen dräneras bort. Om precis ett år ska hon stå på fyra sunda fötter med sin STORMAGE. Fötterna ska ha STRUKTURER som ger FUNKTIONER som behövs för att hennes fötter ska kunna PRESTERA det som fordras under en så tung vikt.