KERSTIN KEMLÉNs blogg

om bl a HHBB-huvudlag, beteendestörningar hos travhäst, balansera hovkapsel till kötthoven inuti

  

HHBB-huvudlags - BLOGGEN -

För att göra en lång historia kort så blev travhästen Skogans Surprise alias "Örjan" - min resekamrat in i forskningsvärlden där veterinärprofessor Robert Cook från Tufts University, USA, villigt tog sig an oss. Han kunde förklara vad som sker i munhålan på en travhäst med överrörliga käkleder och även vad hästen gör åt problemen som uppstår. Enda sättet att hjälpa hästen var att plocka bort bettet. Så sant så sant. Året var 2009.

Tävlingsrglementet kräver bett! Hur lösa detta? Efter två år hade vi skapat ett huvudlag MED bett som stämde överens med reglerna MEN FINESSEN var att konstruktionen gav mig möjlighet att ha bett i mun på hästen utan att använda det! Huvudlaget testades i löp och av flera andra hästar.

HHBB-huvudlaget började tillverkas i USA våren 2011 och ett antal hästar vann löp med huvudlaget. Hösten 2012 fattade Svensk Travsport beslutet att huvudlaget ej fick användas i löp . HHBB-huvudlaget används i träning  på hästar som behöver  vila munnen.  Chefsveterinär Göran Åkerström, Svensk Travsport säger:

 

"Det är ingen tvekan om att huvudlaget har
potential och positiva effekter på hästars munhälsa."

 

Bloggen fokuserar på mina tankar kring travhästars bettrelaterade problem och vad man kan göra för att hjälpa hästen. 

Välkommen! 

 

 

Internationell galoppkonsortium ska   testa bettlöst

Det händer grejor på internationell nivå i galoppvärlden nu.

Ett internationellt konsortium är under bildande vars avsikt är att fullskaletesta bettlös inridning, uppträning och tävling med galoppör.

Lycko den hästen får man väl tillägga - den får tillgång till hela sin syresättningskapacitet redan från första dagen i människans tjänst! 

 

Se här - läppar slutna och vaccum i munnen - perfekt för en näsandare!

 

slutna läppar fria luftvägar

 

En irländsk galopptränare är startklar, en brittisk hästagent specialiserad på galoppörer är beredd att välja ut unghästen och vi är ett gäng likasinnande som jobbar med konceptet.

 

Budget

  • Inköp unghäst: 50 000 pund
  • Träning: 30 000 pund per år.

bett och tygeltryck

Vad blir skillnaden? Så här ser begränsningarna ut i luftvägarna när bettet brutit läpparnas försegling och  tygel/tömtrycket ändrat huvudhållningen.

  • OM man tar bort bettets negativa effekter i munhåla och svalg och på syresättningen - vad händer då?
  • OM man aldrig ens sätter in något bett i munnen - vad händer under uppträningen till att bli en högexplosiv vrålsnabb galoppör?

Det vi med säkerhet vet är att hästen ges möjlighet att visa upp sin fulla syresatta potential. Jämför bilderna!

Hästar märker skillnaden när de kan andas obehindrat, det är ett som är säkert!

 

OM du är intresserad

av att följa med på detta äventyr som kan bli vägledande för framtidens tävlingshästar - kontakta mig!

+ 46 70 254 32 61

kerstin.kemlen@telia.com

Put the money where the mouth speeks!

 

 

 

 

 

 

 

 

Svårriden häst? Prova lätta på tygeltrycket med ridträns med HHBB-funktion

Ridtränset med HHBB-funktion kan användas med eller utan bett

Ryttare som vill testa HHBB-konceptet har möjlighet att hyra ett ridträns iordningsställt för användning med bett.  Du kan rida som vanligt men med möjlighet att reglera tygeltrycket. Om du vill rida bettlöst med ridtränset med HHBB-funktion så fungerar även det.

 

Har hästen skador i munnen?

Veterinärer och hästtandläkare som ordinerar vila för munnen brukar föreslå HHBB-konceptet under läkningsperioden eftersom hästen kan fortsätta tränas - med bett - eftersom konceptet gör att tygeltagen kan styras bort från munhålan.

 

Vill du prova ett ridträns med HHBB-funktion? 

Hör av dig till mig. Jag ställer i ordning ett träns med HHBB-funktion avsedd för ridning. Går att använda med eller utan bett. Du kan endera hyra månadsvis (350 kr/mån) eller köpa.

 

Feedback från ryttare som hyr ridträns med HHBB-funktion:

" Vet du Kerstin Kemlén , jag är skyldig dig ett stort TACK!

Jäklar vad fin hon är nu min häst ! Idag hade jag KÄNSLAN! Hon var mjuk som rumsvarmt smör i handen. Kunde öka/Minska/länga/korta/sänka/höja i perfekt harmoni  Wow!!!!

Både hon och jag gick in i stallet med ett stoooort leende i ansiktet
Enda "nackdelen " är att jag behöver massera oftare.
När kropp och bakkärran kopplas in rätt så får man träningsvärk.


Ja , jäklar vad jag är glad att jag "snubblade" över dig !!"

 

 

Testa ett nytt koncept - se och känn hur hästen reagerar på förändrat tygeltryck!

Du är välkommen att höra av dig. Här kan du få tips och råd!

Kontakta mig Kerstin Kemlén via mail: 070- 2543261

 

Därför ska du rida med HHBB-huvudlag - hästens svar!

Feedback från ryttaren till denna häst som nu rids med HHBB-huvudlag:

Klok och förståndig häst

 

"Tack Kerstin Kemlén!
Idag red vi ut i sällskap med 2 andra. Min häst, som normalt brukar bli en tryckkokare när hon måste gå sist och mer eller mindre nästan slita loss armarna ifrån axlarna, för att komma ikapp de andra. Ja hon tog förhållning utan att tjafsa. Mina armar, händer och axlar känner inte av att vi legat längst bak i en lugn kontrollerad galopp.
Hästen "satte sig" på bakdelen och jobbade bakifrån och fram, istället för att "dra sig fram" på frambenen. Jag kunde öka och minska galoppen genom att bara krama lätt i tygeln. Wow!!
Fortsätter denna veckan med 50/50 tryck och minskar sedan till 60/40 . Jag försöker träna upp min känsla och snabbhet till eftergift.
Tilläggas bör att hon alltid haft åsikter om ryttarens hand .Med drag i tygeln och kast med huvudet till följd. Inget av detta idag! Helt fantastiskt!
Var bara tvungen att skriva här !"

 

Hästens beteende följer det forskning visat

Forskning visar hur hästars beteende förändras när bettet tas bort. I det här fallet har ryttaren använt ett HHBB-huvudlag i kombination med sitt vanliga bett och ändå uppnått stor förändring.

Hur kommer det sig att hästten ändrar beteende?

  1. På ett HHBB-huvudlag ligger bettet stilla. Det rör sig inte fram och tillbaka genom munhålan när hästen ställs eller dess färdriktning ändras. Detta innebär en STOR  SKILLNAD FÖR HÄSTENS MUNHÅLA.
  2. Med ett HHBB-huvudlag kan du rida som vanligt med bett MEN du har möjlighet att styra undan en del av kraften i dina tygeltag från munhålan till att istället fördelas runt hästens huvud via whole head hug konceptet. Detta innebär en ENORM SKILLNAD FÖR HÄSTENS MUNHÅLA.

Ryttaren kan med ett HHBB-huvudlag alltså rida som vanligt på bett och samtidigt minska bettets negativa effekter på munhålan genom att justera ett par remmar. Det är hur enkelt som helst att livet lättare för en häst och värna munhålan!

 

Stenhård i munnen eller stenont i munnen

Eftersom smärtreaktioner inte är viljestyrda så går de inte att utbilda bort eller läras av. Bränner vi oss så rycks handen undan utan att vi behöver fundera ut det – det sker per automatik vilket är en väldigt fiffig konstruktion i kroppen. Vi skriker och hoppar runt  när det tar skitont. Alla i vår omgivning vet att något hänt oss.

Se framför dig hur Tjuren Ferdinand beter sig när han sätter sig på ett bi – ett ypperligt pedagogiskt exempel på hur en smärtreaktion kan yttra sig på ett lugnt och stillsamt bytesdjur OCH hur beteendet kan misstolkas av oss människor. Hästen är också ett bytesdjur och överlevnadsinstinkten har genetiskt programmerat hästen till att vara tyst hur ont det än tar. De mörkar smärta för att inte ses som lätta byten och enda sättet att se om en häst har ont är därför att studera hästens beteende. Eftersom bettet ligger dolt i munnen och vi sitter ovanpå eller bakom hästen, så ser vi inte heller hur hästen feedbackar bettets rörelser i munhålan. Det enda vi lägger märke till är hästens uppförande som vi kan missuppfatta som bångstyrighet, ovillig, het osv.

 

Hästar som är ”stenhårda i munnen” är ett exempel på icke viljestyrda reaktioner orsakade av smärta i munhålan. Bytesdjuret hästen kämpar en tyst kamp mot det som tar ont (bettet) men för en utomstående betraktare kan en häst som visar att den har ”stenont i munnen” istället definieras som stenhård i munnen och utrustas med skarpare bett. Många av dessa hästar är trevliga och lätthanterliga så länge de inte har bett i munnen och det sorgliga är att alltför ofta slutar dessa kapabla och kloka hästar sina dagar som smörgåspålägg. Idag finns det tillgång till HHBB-huvudlag som kan lindra och kanske till och med eliminera farliga smärtreaktioner.

 

Ryttaren påläst

Ryttaren som feedbackat här ovan  har bara genom att sätta på ett HHBB-huvudlag och rida som vanligt förändrat beteendet hos hästen. Det beror på flera faktorer – bettet ligger stilla i munnen vilket minskar risken för att bettet kan hamna snett och orsaka smärta, ryttaren har ställt om remmarna i huvudlaget så att hälften av kraften i hennes tygeltag bara försvinner ur hästens mun! Utifrån hästens perspektiv så blir ridturerna något helt annat nu. Förr var hästen fullt sysselsatt med att värna sig mot bettet. Sist men inte minst, denna ryttare är påläst och känner till hur bettrelaterade smärtreaktioner yttrar sig och är därmed väldigt observant på hur hästen feedbackar hennes tygeltag.  

 

Hästen vet att ryttaren vet att hästen vet

Relationen mellan häst och ryttare förändras när bettets störningar minskas. Hästar läser av våra intentioner och denna häst vet att ryttaren vill den väl och kommer att fortsätta att vara observant på sina egna tygeltag och på hästens svar på dessa.

Forskning i all ära, mätbara resultat och förändringar som består, det är bra men det bästa är att magin somg vilar mellan häst och ryttare väcks till liv igen. Det finns ju en anledning till att ryttaren valde hästen från början – en slags tyst inre dröm om något obeskrivbart som sedan övergick till att bli ett utrustningsproblem som saboterade relationen.  När ridningen blir besvärlig så är det som oftast vare sig du eller hästen som är kass.  Tro mig!

 

Tag hjälp av ett HHBB-huvudlag!

Har du besvär med hästen som du tror kan bero på bettet eller kanske fått order av veterinär eller hästtandläkare att låta hästen vila munnen?

Eller beter sig hästen illa och det känns inte som det har med bettet att göra? Då kan jag hjälpa dig att med HHBB-huvudlaget som hjälp kolla om beteendet kvarstår när bettet kopplas bort bit för bit - ett bra analysverktyg som gör att du inte behöver gissa längre.

Jag har rekommendationsbrev från professor emeritus Robert Cook, Tufts University, USA, som skriver att jag har expertkunskaper inom området  bettrelaterade beteendestörningar hos häst och av honom certifierad utbildare och rådgivare.

Hör av dig till mig - jag kan nog hjälpa dig.

070-254 32-61

/Kerstin

 

 

 

Lär dig lyssna på hästfeedback - läs kundens feedback

 

 hästfeedback på utrustning

HHBB-huvudlaget lär dig hur hästen feedbackar utrustning

Detta kom från en kund som testat HHBB-huvudlaget första gången:

 

"Efter att jag provat det så säger jag bara -WOW!!!

Det var lite knepigt att ställa in för min häst har en bred panna och kraftiga ganacher. Smalnar av rejält ned mot mulen.

Fick "padda"upp käkremmen för spännet hamnade precis på benkanten.

Tar lite foton imorgon.

Men hästen kändes tillfreds !

JAG är imponerad!"

 

Mottot är LÄS FÖRST - KÖR/RID SEN.

Bruksanvisningen och informationensom följer med HHBB-huvudlaget är både tydlig och omfattande.  Denna kund har koll på detaljerna vilket är en mycket bra början.

När du läst bruksanvisningen kommmer du att öka din uppmärksamhet och lägga märke till små utrustningsdetaljer som kan påverka hästen negativt - oavsett vilken utrustning eller vilket huvudlag du använder.

Du får även en ökad uppmärksamhet på hur hästen feedbackar dina tygel/tömtag. Genom att byta perspektiv får man en ökad förståelse för att det faktiskt kan finnas problem inbyggda i  utrustningsutformningen. Designdetaljer kan störa ut hästen fokus på människan under arbete - vare sig hästen eller den som håller på med hästen är problemet. Det kan faktiskt vara så att både du och hästen gör allt rätt men orsaken till att det blir fel går att finna i själva utrustningen.

 

TIPS!

Om hästen inte fattar eller gormar och tjafsar när du rider/kör - och innan du "tillrättavisar" hästen - kolla alltid utrustningen först! En häst som är "bråkig" kan vara mitt uppe i att försöka lösa ett utrustningsproblem som vi runt hästen inte ens upptäckt än.

 

Ett spänne som hamnar mot oskyddad benkam  - som kunden ovan identifierat  - kan skapa punkttryck på nervrikt område vilket kan leda till oförklarliga huvudrörelser som inte har med vare sig töm/tygelhantering och ej heller har med bettryck att göra.

Trånga pannband och hårt dragna nosremmar besvärar också hästen även då ryttare/kusk släppt tömmarna.

 

TIPS!

Jag håller kurser där jag lär ut hur man via hästens beteende kan härleda utrustningsproblem innan utrustningen skapat så stora bekymmer hos hästen att det resulterat i oförutsägbart och därmed farligt smärtbeteende. Välkommmen att höra av dig!

 

Ett första steg mot att eliminera utrustningsrelaterade bekymmer för hästen är att sätta i system att ge akt på de små grejorna - börja så här:

TIPS!

För att minimera störande huvudrörelser och avvikande beteende hos hästen - kolla så att utrustningen inte orsakar onödiga kläm eller tryckpunkter. Lägg märke till oförutsägbara reaktioner hos hästen - ställ frågan - Vad stör dig?

 

HHBB-huvudlagsstatistik - häpnadsväckande siffror från V75 vecka 24

Midnattssols trav - V 75 på Bodentravet i lördags - imponerande siffror för HHBB-kunder.

14 lopp kördes och hälften av dessa vanns av hästar tränade av tränare med HHBB-huvudlag i selkammaren.

Kommentarer överflödiga.

https://www.travsport.se/article/2.292/1.545648

Använd HHBB-huvudlag som analysverktyg - tips här!

 FÖRE och EFTER formuläret

Forskare har med hjälp av ryttares egna dokumenterade erfarenheter studerat betslade hästar vars bett tagits bort. Blir det någon skillnad på hästens beteende? Bakgrunden till studien var att professor Robert Cook, USA, funnit över 100 beteendeproblem som orsakas av bettet.

 

För att undersöka om det verkligen var bara bettet som var orsaken fick ryttare i ett FÖRE och EFTER formulär kryssa för beteenden som deras häst uppvisade när den reds med sitt vanliga bett och när den reds helt utan bett.

 

Vi som kör häst har också nytta av denna studie även om den omfattar ryttare! Det är hästen och bettet som är minsta gemensamma nämnare så när du fortsätter att läsa så kommmer du att känna igen många beteenden som vi kanske inte kopplar ihop med bettet.

 

Det var alla slags ryttare som ingick i studien och det samma gällde för hästarna – åldrar, utbildningsnivå, sportdisciplin etc.

Vissa testade bara bettlös ridning en gång på hästen innan de fyllde i EFTER-formuläret medans andra red hästen i flera månader utan bett innan de gjorde sin avslutande EFTER-redovisning.

 

FÖRE och EFTER-formuläret var indelat i grupper av bettrelaterade problem som yttrade sig på olika vis. Vissa av de 114 symptom som fanns i formuläret kunde även vara orsakade av utrustning, skoning etc vilket också angavs.

 

Grupperingen av beteenden:

  • SMÄRTREAKTIONER (ängslan, flykt, aggressivitet, blockering, fysiologiska motsättningar) - stämmer in på alla slags hästar

 

  • HANTERINGSPROBLEM INNAN RIDNING (få fast i hage, svår att tränsa, lasta etc) - Travhästar kan också vara besvärliga innan arbete

 

  • BETEENDEN SOM GÖR RIDNINGEN SVÅR (står inte still vid uppsittning, backar, går med huvudet i vädret, bakom bettet, biter tag i bettet, svårt att äta, dricka etc) - Beteendet känner vi igen även hos körhästar.

 

  • NERVVÄRK, HEADSHAKING SYNDROME (slår med skallen, gnisslar tänder, svår att rida när det blåser, dyker med nosen etc) Gäller travhästar också. - Travhästar kan också gorma med skallen.

 

  • ANDNINGSSVÅRIGHETER (p g a luftvägshinder, gapande mun, DDSP, huvudhållningen med liten vinkel mellan huvud och hals, hostar under arbete, tungan ovan eller bakom bettet, näsblod etc) Gäller naturligtvis även för travhästar.

 

  • FYSISK TRAUMA DIREKT MOT MUNNNEN (sår, blåmärken, blödningar i slemhinna, bensporrar, tandskador, blå lealös tunga etc) Gäller naturligtvis för travhästar också.

 

  • PROBLEM SOM PÅVERKAR RÖRELSEMÖNSTER (snubblar, springer i dubbla spår/snett i vagnen, dålig koordination, svårt att skritta, kort i steget, låst käke, svårt att slappna av, nöter ner baktår/släpar bakhov etc) Även travhästars rörelsemönster kan uppvisa sådana störningar.

 

  • ORSAKER TILL PLÖTSLIG DÖD/SUDDEN DEATH (allvarlig näsblödning, backa och resa och slå över, tappa luften/kväva sig etc) Gäller naturligtvis även travhästar.

 

  • HUR EFFEKTEN AV ALLA OVANSTÅENDE PROBLEM YTTRAR SIG HOS RYTTAREN SJÄLV (Saknar harmoni med hästen, tappat självförtroende, frustrerad och arg på hästen, hoppar över träningstillfällen, rädd för att rida, vill sälja/byta häst, råkat ut för ridolycka med hästen etc) Gäller även oss travfolk.

 

47 symptom var specifika för bett –

hästen förändrades alltså när orsaken togs bort.

 

Det fanns hästarna i studien som uppvisade 40 problem varav 35 av dessa löstes när bettet togs bort. Vissa problem kunde orsakas även av andra faktorer (exempelvis problem som hosta i början eller under träning, sår i munsslemhinnan, bråkig i stallet, trög och ovillig, svettas i stora mängder, vägrar backa, ridolyckor etc.) vilket visades genom att problemet kvarstod även efter att bettet tagits bort.

 

OM man är medveten om hur bettrelaterade problem kan yttra sig hos hästen så är man bättre rustad när hästen beter sig konstigt. Hästars agerande kan alltså vara utrustningsrelaterat på ett nästan osannolikt sätt.

 

Ditt val av bett i kombination med kuskens körhand har alltså mycket stor betydelse på hästens uppförande, rörelsemönster och möjligheter att kunna prestera upp till sin fulla potential.

Och även på hästens hälsa!

 

 

HHBB-huvudlaget kan användas som analysverktyg

för att undersöka om det är bett/körhand som orsakar problem som yttrar sig som exempelvis störningar i rörelsemönstret.

 

HHBB-huvudlaget gör att

  • bettet ligger stilla i munnen – förhindrar alltså att bettet glider i sidled vid tömtag. Bettet följer med i huvudets rörelse vilket för hästen blir en väsentlig skillnad. Om bettet inte passar munhålans anatomi så visar hästen det.

 

  • det går att variera storleken på bettrycket  - görs genom att justera längderna på BitByPass respektive Crossunder-remmar. Då kan man se om ett problem orsakas av bettrycket - består, försvinner eller avklingar problemet när bettrycket minskas? Behöver kusken vara mjukare på hand?

 

  • köra helt utan bett – då försvinner körhandens och bettets påverkan på munhålan. Blir det någon förändring?  Intressant att testa på hästar med avvikande andningsljud – påverkas andningsljudet av bettet?

 

Många tränare – både proffs och amatörer – har HHBB-huvudlag till hands i selkammaren och använder det som analysverktyg vid problemlösning.

 

OM du är intresserad av att fördjupa dig i bettrelaterade problem ELLER behöver hjälp med din häst

 

Kontakta mig gärna –

Kerstin Kemlén, 070-254 32 61, kerstin.kemlen@telia.com

HHBB-huvudlaget är tillverkat av underhållsfri BioThane

Hästen bakom HHBB-huvudlaget

Skogans Surprise 2016
 
 
HISTORIEN om hästen bakom HHBB-huvudlaget -
Hästen hette Skogans Surprise - nytagen bild - och besvärades av överrörliga käkleder som orsakade bekymmer för hästen varje gång bett användes.  Det tog ett tag innan jag kom underfund med vad det var som störde honom.
 
Ville "Skogsbotösen"  Olsson skickade hästen till mig 2004 och sa att det var en tungfelshäst så jag bestämde mig för att köra in honom på nytt. Och första gången jag körde så förstod jag vad Ville menade men inte vad hästen gjorde med bettet. Tog med mig gubben ut som fick gå bredvid eller sitta i vagnen  - allt för att vi skulle förstå vad hästen egentligen höll på med i munhålan.  Och det var helt uppenbart att det var  bettet som störde och att något gjorde att hästen hade järnkoll på bettet på ett helt annat sätt än alla hästar som passerat mitt liv tidigare och efteråt.
 
Ibland knäppte det i käklederna när han tuggade på maten efter körning. Och andra gånger blev han helt bettfokuserad under körning vilket yttrade sig som att han gjorde allt vad han kunde för att ha koll på bettet. Som om han försökte hålla huvudet/käken helt rak bakom bettet för att undvika sned belastning på käkleder när jag ställde honom för att ändra körriktning.
 
Jag startade honom och första kusken sa redan i värmningen att hästen hade en fantastisk mun och var fin att köra. Det var voltstart, isbana och han felade när de vände upp i starten, trampade sig fult och klev av en sko. Kusken märkte inget och fullföljde löpet och sa efteråt att hästen blev ängslig i starten när han vände upp.
 
Det var hästtandläkaren tillika  veterinär som kom med första pusselbiten. Hon utdelade en varning eftersom hästen kunde gapa som en krokodil - så  jag bestämde mig för att söka andra vägar. Jag fattade att jag inte kunde lägga bettbelastning på underkäken eftersom den var instabil. Testade Xylophoniagrimmma och han vann direkt men blev lite väl stark.
 
Hästen var väldigt fin att köra men jag insåg ju ganska snart att  varje rörelse i bettet förändrade resten av kroppens rörelser. Han var ju linjegångare och gick aldrig på sig någon stans men skiftade i travet när jag rörde bettet när jag styrde hästen.
 
Andra pusselbiten kom via en veterinär som gått igenom hästen utan att hitta något och därefter satt sig i en följebil när jag körde riktigt fort på banan. Han förklarade kopplingen mellan tömtag och benrörelser på just min häst:
 
Hästen är en extrem linjegångare  - den extremaste veterinären sett under sina 20 år som klinikveterinär. När bettet ligger rakt i munnen landar hovarna på en linje bred som en planka som får plats med en hästhov med skostorlek 3. Spåren efter hovarna bildar en rak llinje. Benrörelserna var symmetriska och benen rörde sig nära varandra och i full fart utan att röra det andra benet. När kusken ställer bettet aningen åt vänster så medför det att höger bakben kliver utanför plankan en bit. Och samma sak inträffar om bettet ställs åt andra hållet.  Pullar man upp hamnar båda bakbenen utanför plankan. Så veterinären sa:
 
- Ändra inget! Skaffa en kusk som kör in sig på hästen och håll fast vid den kusken. Kusken måste hålla bettet rakt i hästens mun.
 
Jag hade ju min kusk som då var lärling och ofta fick sitta i buren (avstängd) så ibland fick jag sätta upp andra kuskar. Jag testade olika bett och började söka mig fram bland forskningsartiklar och den forskare som hade "hunnit längst" inom mitt problemområde - professor emeritus Robert Cook, Tufts Univeristy, USA. Jag mailbombade honom med frågor och han var vänlig nog att ta sig an mig. Så 2009 inleddes en samverkan som fortfarande pågår.
 
Med hans ridhuvudlag Cook's Bitless Bridle som startpunkt försökte vi lösa hästens bekymmer och samtidigt skapa ett huvudlag som kunde hjälpa både hästar och tränare. Vi började jobba med HHBB-konceptet och Skogans Surprise alias Örjan fick vara förste försökskanin. Mina andra hästar ingick också. Två år senare var vi färdiga och huvudlaget började tillverkas i USA 2011 och jag blev återförsäljare åt BitlessBridle Inc, USA.
 
När det gäller Örjan så beslutade jag att han skulle slippa  bettet helt och hållet. Motivet var  Cooks forskningsresultat kopplade till bettets inverkan på prestationshästar och vetskapen om Örjans överrörliga käkleder. Det beslutet innebar ju att jag fick släppa tävlingsbiten och jag har haft våldsamma abstinensbesvär sedan dess... Mitt hopp står till att HHBB-huvudlaget tillåts i lopp.
 
Försökskaninen Örjan har hunnit falla för åldersstrecket men visar upp sitt fantastiska rörelsemönster varje dag i hagen tillsammans med sina tjejer. I bländande stil utan störningar från bett och tömtag. Fint att se!! Och som du ser på bilden - han är en fröjd för ögat även som 15 åring!
 
Och vad hände med HHBB-huvudlaget - ja, se själv - det finns fler hästar som har behov av att få vila munnen från bett emellanåt vilket tränarna vet och veterinärer och hästtandläkare rekommenderar.
 
 
PROFFSTRÄNARNA som har HHBB-huvudlag i selkammaren körde under 2015 in över 60 miljoner!
 
Den framgångsrikaste AMATÖRTRÄNAREN med HHBB-huvudlag i selkammaren körde in över 7 miljoner kronor i fjol!

Skummande munnar - bra eller dåligt?

För 5 år sedan

fick tidningen Equipage (nr 7, 2011) följande fråga från en läsare:

"Hej redaktionen!

Kan ni hjälpa mig med att besvara en fråga jag funderat en del på? Man brukar säga att anledningen till att en häst skummar i munnen är att den arbetar rätt men stämmer det verkligen? Hälsningar Sofia"

bett stimulerar salivering

 

För 15 år sedan

fick tidningen Dressage Today (August, 2001) en liknande fråga från en läsare. Svaret fick veterinär Robert Cook att skriva följande till tidningen  (snabb översättning av mig):

 

Bäste redaktör

Med respekt för era spalter, tillåt mig ge ett alternativt svar på läsarens fråga angående dreglets betydelse på betslade hästar under träning.

När jag skriver det här har jag på mig min veterinärhatt som jag burit i 49 år. Jag vill på ett ogenerat vis avslöja att jag under de senaste 12 månaderna även haft påm mig en försäljarkeps i egenskap av styrelseordförande i Bitless Bridle Inc.

 Dr. Stephen Soules svar överensstämmer med en mångårig tradition som säger att dreglandet är en dygd, inte det motsatta. Domarna han konsulterat instämde och deras åsikt var att en häst som producerar skummande saliv är "en glad, välbetslad och avslappnad häst." De bekräftade även att en sådan häst skulle poängsättas högre än en som inte dreglade.

Tyvärr verkar vare sig Dr Soule eller domarna känna till forskningen jag publicerade för två år sedan (Cook, 1999). Den studien förklarar varför dreglande under träning är vare sig en dygd eller vice versa, utan ett fysiologiskt resultat av att placera en eller flera främmande föremål (bett) i munnen. Att dregla skummande saliv är endast en av ett antal reflexersvar som man kan förvänta som resultat.

Förutom reflexsalivering, uppstår andra reflexer som inkluderar rörelser i läppar, käke och tunga. Bettet bryter den lufttäta förseglingen av läpparna. Till följd av detta får luft tillträde till munhålan och - i avsaknad av mat – tillåts saliv försvinna ut. Ofta leder bett till en mun som ärligt talat är öppen och en häst som gör tillfälliga sväljrörelser.

Alla dessa är fullt normala matsmältningsresponser. De är lämpliga för en häst som äter.  Men om hästen utövar arbete så är inga av dessa responser önskvärda. För det fysiska arbetets djupa andetag ställs krav på en uppsättning helt motsatta responser. Munnen ska vara stängd och läpparna förseglade. Det ska inte finnas luft i munnen och munnen bör vara relativt torr, inte blöt. Käke och tungan ska vara stilla så att det inte uppstår några störningar på luftvägarna till följd av ständiga rörelser i mjuka gommen och struphuvudet.

Slutligen, med avseende på något som bettryck tyvärr är bra på, så ska inte heller nacken vara kraftig böjd eftersom en sådan huvudposition försämrar andningen ännu mera. 

 

Av ovanstående kan utläsas att bett som kontrollmetod ger upphov till en  grundläggande konflikt. Bettet  förvirrar den arbetande hästen neurologiskt genom att olämpligt stimulera matsmältningssystemets reflexer vilket allvarligt försämrar andningen. Liksom oss själva, så kan hästar antingen äta eller jobba fysiskt. De har inte utvecklats till att kunna göra både ock på samma gång.

Dregling är ett yttre synligt tecken på att matsmältningssystemets reflexer har triggats igång. Det är en olämplig aktivitet som är opassande hos en häst i arbete. Men hästen ska inte beskyllas för felet eftersom det orsakas av metoden för kontroll.

Lyckligtvis så finns ett nytt bettlöst huvudlag som förbättrar kontrollen och tillåter dressyrhästar att prestera bättre, utan att behöva kämpa med  bettets många nackdelarna. Det är en  smärtfri metod, som botar många hästar som lider av bettorsakad  trigeminal neuralgi (headshaking syndrome).

 

Eftersom huvudlaget även är kompatibelt med hästens fysiologi under arbete och inte stör andningen så representerar det ett betydande framsteg inom ridkonsten och hästens välfärd (www.bitlessbridle.com).

 

Det enda hindret för användning av  bettlösa huvudlag i dressyrtävlingar är den nuvarande FEI-förordning som kräver obligatorisk användning av bett. Då inga bett krävs i de farligare terrängritterna eller hoppningsdiscipliner, så är det svårt att förnuftsmässigt begripa bakgrunden till bettvång på dressyrhästar.  Vi får hoppas att FEI snart kommer att överväga att revidera dressyrreglerna och rätta till detta missförhållande. ….(nedkortad av utrymmesskäl)

 

Cook rundar av med att från “The New Method of Dressing Horses” från 1743 (!!) citera William Cavendish, hertig av  Newcastle:

  

"...Det är inte en bit av järn som gör att en häst förstår, för om det var så så skulle bettillverkarna vara de bästa hästkarlarna;  Nej, det är konsten att dra ändamålsenliga lärdomar... och inte lita till en okunnig bit järn som kallas bett; Jag kan garantera att jag kan skapa en  perfekt häst med en nosgrimma utan bett, bättre än vad vilken man som helst kan göra med sitt bett utan nosgrimma. Så högt kan, korrekt använd, nosgrimman skattas. Jag dresserade en ”barb” i Antwerpen, med en nosgrimma utan bett och han gick fantastiskt fint, och det är den sanna konsten, och inte okunnigheten och dåraktigheten bakom konstigt utformade bett”.

 

 

För 273 år sedan 

skrev Cavendish om bettlös inridning och det var 17 år sedan Cook presenterade sina första forskningsresultat kring bett. Det har hänt mycket sedan dess kan man ju hoppas - eller står det still?!

 

För 5 år sedan fick Sofia det här svaret i Equipage: http://www.equipage.se/varfor-skummar-hasten-i-munnen/

 

/Kerstin

Innan du använder lekkedja – tänk på det här


 

Det finns många ”förklaringar” till nyttan med lekkedja – dessa är hämtade från nätet:

  • "distrahera hästen",
  • "stimulera salivproduktion" enligt försäljare,
  • "ökad salivbildning så hästen inte blir för torr i munnen och får skavsår i mungiporna",
  • "lugnar hästar som slår med skallen",
  • "tugga på nåt för att koncentrera sig",
  • "ge hästen nåt att leka med – som människor som har halsbandet i munnen”,
  • "sysselsätta tungan"

Hur påverkar lekkedjan hästen?! Finns det någon nytta?

 

 bild från ponnytrav i fokus

Lekkedjans negativa effekt - - finns ingen nytta

  • sysselsätter tungan”  – om hästen ska arbete finns det ingen anledning att sysselsätta tungan eftersom tungans rörelser orsakar rörelser i tungroten som i sin tur negativt påverkar svalg och mjuka gommen på en häst som ska arbeta. När en häst ska arbeta behöver den hålla läppar slutna och tungan stilla i munnen – då fungerar syresättning och andning normalt.

 

  • stimulerar matsmältningen - vilket inte är något att sträva efter när man tänkt träna hästen. Matsmältningssystemet ska inte vara aktiverat under fysiskt arbete – det skapar en fysiologisk förvirring i hästens kropp.

 

  • "Stimulerar salivproduktion" - är olämpligt eftersom en arbetande häst inte kan både andas och svälja. Det är olämpligt för en näsandare att ha munnen full av saliv när den ska utföra en fysisk prestation.

 

  • Munnen ska vara relativt torr under arbete – att sträva efter ökad mängd saliv ställer till problem för hästen eftersom saliv ska blöta ner fodret, och inget foder finns i munhålan och dessutom är det arbete/andning som gäller när bett och lekkedja är i munnen.
 
  • ”Är nåt att tugga på” – lekkedjan triggar igång matsmältningsresponser i form av käkrörelser – kroppen är förberedd på att finfördela mat som blandas med saliv och ska sväljas ner. Finns ingen anledning att försöka få hästen att tugga när den ska jobba.

 

  • Lekkedja och bett – tillsammans gör de att hästen inte klarar av att hålla läpparna slutna, saliv har ingen mat att blöta ner, käkarna har inget att finfördela, saliv får ej plats i munnen och svämmar över. Hästen dreglar och tuggar vid helt fel tillfälle – och det är inte ett viljestyrt beteende, det är orsakat av oss genom att vi triggar igång matsmältningen med bett och lekkedja.

 

  • Motstridig kombination - matsmältningssystemet arbetar normalt under avslappning, en ätande häst har låg puls, stillsam andning, låg huvudhållning, och låg fysisk aktivitet när de gå och beta. Lekkedjan skapar förvirring eftersom den triggar igång matsmältningen samtidigt som vi människor vill träna hästen och behöver en alert träningsberedd häst med högre puls, högre huvudhållning och fria luftvägar, en häst som klarar av fysiskt arbete och kan syresätta sig normalt.

 

  • Distraherar hästen fysiologiskt - ja, det gör ju både bett och lekkedja – till ingen som helst nytta vare sig för hästen eller för oss.

 

Jag har haft lekkedja på en starthäst som var torr i munnen ... hur otänkt var det?!

Vi i hästbranschen bygger många av våra beslut på vad vi lärt oss i den stallmiljö där vi befunnit oss och där vi alltför många gånger okritiskt svalt sanningar som kanske inte varit så väl underbyggda. Och långt senare har vi kanske fattat att det man lärde sig var helt fel - och det förklarar hästars beteende.

Det kan vara idé att läsa på, inte köpa förklaringar som "Det ska vara så" eller  "Så har det alltid varit".

Det tar tid att inse det man redan vet och upptäcka det man redan har sett, som författarinnan Gerda Anti sa.

För mig tog det 40 års bettanvändning innan jag drog lärdom av vad forskningen visat. Det jag skrivit om lekkedjor vilar alltså på vetenskaplig grund.

 
Kontentan =>   lekkedjor borde hamna på Örjans bettskrot
 
/Kerstin

Checkbett eller kindstropp, eller både ock?

 

Bettet bryter ju läpparnas försegling och gör att luft kommer in i munhålan. Det är inte bra. Det blir en glepa i mungipan vid bettet när vi använder tömmen. Om bettet dessutom stör i gommen gapar kanske hästen vilket gör problemet – för hästen - ännu större.

Om man väljer att använda checkbett så kommer läpparna även att säras i riktning mot framstycket på check och även i tömmens riktning . Glepan i mungipan blir större och dessutom kan checkbettet trycka mot gommen vilket gör att hästen gapar mera eller på annat vis försöker undvika gomtrycket.

 

Om man väljer checkbett med kindstropp så styrs ju effekten av vilken längd man har på kindstroppen. Om kindstroppen är lång så kommer checkbettets tryck mot gommen att förbli detsamma.  Om kindstroppen kortas av så minskas checkbettets tryck mot gommen och hästen kan vila mot kindstroppen som till en viss del håller ”upp hakan” på hästen. Om kindstroppen är så kort att checkbettet bara ligger där i munnen och tar upp plats, då kan man utelämna checkbettet och bara använder kindstroppen. Det är ett sätt att minska mängden störande krafter i munhålan på hästen.

 

Utifrån hästens perspektiv så är det bättre att bara ha kindstropp.

Varför är det här så viktigt?! En häst i frihet som går för full maskin har alltid läpparna slutna vilket gör att det är ett vakuum i munhålan. Hästen är ju näsandare och vakuumet i munhålan är en del av konceptet, likaså att munhålan är relativt torr.

Bett gör att läpparnas försegling och vakuumet bryts, salivutsöndringen ökar och  luft kan komma in i munnen.  Relationen mellan mjuka gommen (soft palate), tungroten (root of tongue) och epiglottis(struplocket alldeles ovanför struphuvudet) störs och kommer i oordning . Och när det händer så blir det problem  - för hästen.

 

Övre delen av bilden visar hur det fungerar utan bett – normal funktion - Mjuka gommen - som under vakuum ligger tätt an mot den löst sittande slemhinnan på undersidan av epiglottis - skyddar slemhinnan mot att bli exponerad för det starka negativa trycket som uppstår vid inandning. Inandningsluften  passerar från vänster mot höger på bilden. När det är vakuum i munhålan så passerar inandningsluften lätt och ledigt förbi ovansidan på epiglottis.  

 

Nedre delen av bilden ovan visar vad som sker när bett finns i munhålan - Läpparnas försegling bryts och vakuumet i munhålan försvinner. Bettet triggar igång icke viljestyrda matsmältningsresponser – tunga och käkar rör sig och saliv produceras. Om mjuka gommen lyfts eller ej är i position till följd av tungrotens aktiviteter och vakuumet försvunnit, kan vid inandning, inandningssluften nå fram till epiglottis undersida och när inandningsluften passerar så uppstår ett sug (negative pressure) som får tag i slemhinnan.

 

Den löst sittande slemhinnan på epiglottis undersida utsätts för såna sugande krafter att den dras med inandningsluften i riktning mot lungorna och blir till slut som en huva på ovansidan av epiglottis (Abnormal Fold of Vetral Epiglottic Mucosa). Bilden nedan visar hur entrapment av epiglottis stegvis utvecklas.

 

Hästens inandningsljud förändras under arbete - den rosslar och gurglar på grund av förändringarna som uppstår i svalget - prestationsförmåga sätts ner.

 

Kontentan blir att ju mindre grejor man har i munnen på hästen när den ska arbeta desto mindre störs hästens andning och syresättning.

 Vissa ”halsproblem” kanske egentligen borde ses som utrustningsproblem?

 

/Kerstin

 (Bilder: Robert Cook)

Fler än var fjärde stortränare har HHBB-huvudlag!

Trenden är tydlig. 

Allt fler av proffstränarna som tillhör det absoluta toppskiktet - 15 bästa listan 2015 - har HHBB-huvudlag till hands i selkammaren.

Å andra sidan så var det ett flertal proffs på väg uppåt som inhandlade HHBB-huvudlag direkt när huvudlaget lanserades 2011 - exempelvis Bodentränarna Hanna Olofsson och Roger Nilsson. Roger Nilsson var bland de första som vann löp med häst utrustad med HHBB-huvudlaget då det var tillåtet i löp.

Så idag får jag uppdatera listan och samtidigt ställa frågan: Varför blir det så här?

 

Mer än 25 % av de 15 mest framgångsrika proffstränarna i Sverige 2015,  har nu HHBB-huvudlag.

 

 

 

"Nästan som att jag kvävde honom" sa Adrian Kolgjini. Andra säger att hästen kvävde sig ...

 

Jag har aldrig hört det förut - har du?

Unge ADRIAN KOLGJINI, i TravRonden nr 29/2016, angående CLEMENZA AM, fyraårig hingst som startar i veckans V75-1:


-"Senast blev han alldeles för het i dödens och det kändes nästan som att jag kvävde honom, därför kommer det bli ett mer passivt upplägg denna gång."

kusken "viker luftslangen" när han drar i hästen

Notera att Adrian säger : ...att JAG kvävde honom..".


Detta uttalande skiljer sig från den vanliga kommentarer: "han pullade så HAN kvävde sig".

 

En häst som arbetar viker inte ner skallen så luftvägshinder uppstår i luftvägar och svalg! Det är vi som drar i tömmen och det är vi som orsakar att hästen blir desperat och pullar ännu mera i sitt hysteriska försök att få luft.

luftvägshinder på häst som kusken pullar upp

 

När vi pullar upp en häst förändrar vi samtidigt vinkeln mellan huvud och hals vilket påverkar luftvägarna som blir trängre. Hästen trycker emot i ett försök att få luft och vi tycker att den blivit stekhet och dummar sig. Och så drar vi det vi har ooch ingenting händer - jo, hästens syresättning blir hämmad och hästen får soppatorsk och stumma ben till slut.

näsblod-lungblödare - sudden death

Här en av professor Robert Cooks bilder som förklarar vad som händer när luftvägshinder uppstår och när det börjar gå alldeles åt fanders för hästen som håller på att kvävas. Tappar luften, blöder näsblod, lungblödare och när det gått för långt - sudden death. Hästen störtar - död. Behöver inte vara sjuk för att detta ska inträffa - det här har också att göra med kusken och utrustningen, med tömtag och bett.

Jag tittar alltid från sidan på hästars huvudhållning och det är med sorg i hjärtat jag ser hur en ovetande (?) kusk pullar upp i spets, "viker luftslangen", får en "pigg" häst som pullar i ett försök att räta ut skallen för att kunna andas...

Problemet som vi har är att vi som sitter bakom hästen inte ser hur hästen håller sitt huvud  - vi vet inte om huvudhållningen blivit så fel att den påverkar syresättningen. Just därför gäller det att läsa på/varför inte kolla i lopparkivet och vara medveten om vad de egna tömtagen gör med hästen. För nog är vi ju ganska korttänkta när vi tränar hästen enligt konstens alla regler i månader för att sen i löpen dra ihop den så den inte får luft, blir stressad och het som en kamin. 

Adrian Kolgjini har läst på och tagit ansvar för konsekvenserna av sina tömtag  bakom Clemenza AM.

Bra! Vi hejar på dig!

 

(Illustrationer: överst: Ulf Abrahamsson, mitten: Robert Cook, nederst Robert Cook)

Het häst?  Testa en möjlig orsak till pullande häst

bettövning

 

Heta hästar är besvärliga att hantera. En orsak kan vara bettet  och en annan tänkbar orsak kan du testa här:

1. Det behövs två personer placerade enligt bilden ovan (Illustratör Ulf Abrahamsson).

2. En håller i tömmen som om det vore en pullande häst som körs

3. Den andres handled motsvarar lanerna på hästen som pullar - placera bettet som på bilden nedan.

4. Testa hålla fast pullande häst i 30 sekunder utan att den som agerar häst flyttar på sig eller ger efter.

5. Byt plats.

 

bettet vilar mot handledens ben

Ridhäst som behöver vila munnen?

Konceptet bakom HHBB-huvudlag kan naturligtvis också användas på ridhästar som behöver vila munnen.

 

 Fritiof Piraten, bild från Susanne Richter, foto ALN

Bild från Susanne Richter, foto ALN - Fritiof Piraten med HHBB-huvudlag, Kusk Kajsa Frick, 2011. Tömtryck fördelat mellan BitByPass-rem och cross-underrem.

 

KÖRNING

Kuskar fäster tömmen till cross-underremmen OCH BitByPass-remmen. När tömtrycket ska fördelas mellan huvudlagets remmar och bettet justeras längden på BitByPass- respektive cross-underremmarna. 

Oftas börjar kuskar med att ha mesta tömtrycket riktat mot bettet så det för hästen påminner om traditionell körning med bett. Därefter förlängs BitByPass-remmen så att mindre del av tömtagen når munnen. Vissa väljer att träna hästarna helt bettlöst.

 

RIDNING med BitByPass

Ryttaren kan göra som kusken - använda BitByPass och en tygel. Justera hur  tygeltrycket ska fördelas - ställa in BitByPass innan ridturen

 

RIDNING med dubbla tyglar

De flesta ryttarna som använder HHBB-huvudlag väljer att rida med dubbla tyglar så att de under ridningen kan justera var de vill att tygeltrycket ska hamna. Då används alltså ingen BitByPass rem utan ena tygeln fästs i cross-underremmen och den andra tygeln i bettringen. Erfarenheten är att ryttare ganska snart låter tygeln till bettet hänga och väljer att rida "bettlöst" även om bettet för ögonblicket ligger  passivt i munnen.

HHBB-huvudlag med dubbla tyglar fungerar även fint på montéhästar.

 

HHBB-konceptet passar för ridhästar också!

HHBB-konceptet tillför ytterligare en dimension för hästen eftersom bettet alltid följer huvudets rörelser. Ett kraftigt tygeltag i ena tygeln leder inte till att bettet glider i sidled i munnen. Ett sådant tygeltag med HHBB-huvudlaget gör att hela huvudet följer med vilket ger en helt annan upplevelse för hästar som tidigare uppvisat smärtreaktioner vid kraftiga sidoförflyttningar och tvära svängar.

https://www.youtube.com/watch?v=OOSFyokB8ug

 

BETTLÖS ridning med HHBB-huvudlag - GRÅ HÄSTEN
Ridning endast iförd HALSREM - GRÅ HÄSTEN
Ridning med bett på HÖÖKS huvudlag - BRUNA HÄSTEN
  - Kontakt med ryttaren kan förmedlas.

 

Behöver ridhästen vila munnen?

Du har möjlighet att hyra ett HHBB-huvudlag - 350 kr/månad,  frakt tilllkommer. En tydlig manual följer med.

Om du därefter vill köpa ett huvudlag så skickar du tillbaka provhuvudlaget och manual och får hyran avdragen på priset - och får ett nytt huvudlag inkl manual skickad till dig.

 

För mer information

kontaka mig - KERSTIN KEMLÉN - via mail kerstin.kemlen@telia.com

eller ring +46 70 2543261

 

 

 

 

Bettet satt ju bak och fram, sa Roger Nilsson

här vare många grejor 

Proffstränare Roger Nilsson berättar om en uppsittning han hade. Det var en nordsvensk - utrustad med sk Järvsöfaksbett - som kändes lite konstig i värmningen vilket gjorde Roger misstänksam så han kollade huvudlaget igen och upptäckte att tränaren hade satt bettet bak och fram.

- Men så här kan du ju inte ha det! sa Roger till tränaren.

Med det här i bakhuvudet glider tankarna över till HHBB-huvudlagets liv och leverne inom travsporten. Huvudlaget utvecklades av mig och professor emeritus Robert Cook, USA och testades på mina travhästar under perioden 2009-2011 och 2011 började det tillverkas i USA av Bitless Bridle Inc och säljas av mig. Huvudlagets design vilade alltså på vetenskaplig grund -  Cooks banbrytande forskning om bettets negativa effekter på hästens beteende och kropp - och huvudlaget såldes därför med tillhörande lärande manual som tydliggjorde bettproblemens konsekvenser för en tävlande travhäst.

-Pionjärarbete sa dåvarande chefsveterinär Peter Forssberg till mig i samband med att han fick HHBB-huvudlag och manual presenterad för sig och konstaterade att huvudlaget uppfyllde utrustningsreglementets säkerhetskrav.

- Passar många och då gynnas hästen, sa Ulf Hedenström, Wången, som även säger att de demostrerar HHBB-huvudlaget för blivande tränare. Och att Wången är "Bästa skyltfönstret"  för huvudlaget

HHBB-huvudlaget  mottogs positivt av de som hade hästar med bettproblem och ordinerades och rekommenderas av veterinärer och hästtandläkare. Är sålt till veterinärer och hästtandläkare i Sverige, Finland, Norge och Belgien.

Svensk travsport förbjöd HHBB-huvudlag i lopp i slutet av 2012 med motiveringen att det var svårt att tillpassa. Det är ju svårt att få bett att passa, det vet ju alla, men inte förbjuder ST användningen av bett för det. Det är ju upp till tränaren att prova utrustningen och kolla att det funkar. Funkar inte grejor i träning så använder man ju inte dom i löp!  Tränare är ju inte dum i huvudet!

Järvsöfaksbettets vara eller inte vara i svensk travsport har inte påverkats av att nån slarvig/korkad tränare satt bettet bak och fram. Tränare som släppt ut hästar i löp utan att ha spänt spännet i tömmarna leder inte till att tömmar blir förbjudna. Det är ju tränaren som borde få sig runt pipen. Fullt tränaransvar gäller redan!

Så frågan som många ställer, även jag och Robert Cook, är varför HHBB- huvudlaget kastades ut av Svensk Travsport fastän de själva sa att det främjar munhälsa?

  • Litar ni inte på era licensierade tränare?
  • Eller utgår ni från att tränare är för korkade?
  • Eller är det catch-drivers som ni oroar er för?

/K

 

Varning när hästen trampat på tygel/töm!

trampade på tygeln igår

Tygeltramp igår. (Illustration Ulf Abrahamsson).

 

Rapporteringsskyldighet vid tygeltramp - allvarligt problem 

Om du jobbar professionellt med hästar så ska du rapportera till tränaren när  hästen råkar kliva på tygeln/töm!  Vi vet att den smärtreagerar på rycket som uppstår då den lyfter skallen och bettet inte följer med. Alla hästar kommer förr eller senare att råka ut för det. Och det är viktigt att vi i hästens omgivning är observanta när en så vanlig och allvarlig olycka inträffar.

 

Så här kan det gå

En flicka hade ridit en av mina starthästar vilket avlöpt utan missöden. Dom kom hem samtidigt. Morgonen dagen därpå tuggade hästen så underligt att jag reagerade, han tappade ut mat ur munnen och såg allmänt besvärad ut. Hungrig som vanligt men fick knappt i sig maten.

Hästtandläkaren hade varit på besök någon vecka tidigare och det var inga konstigheter i munnen på denna häst då. När jag öppnade munnen så upptäckte jag ett jättestort blåmärke på lanerna på ena sidan. Jag hittade inget sår men hästen var rejält öm där och inte intresserad av att jag pillade på den ömma benhinnan. Sedan kom det fram att hästen hade råkat kliva på tygeln när ryttaren skulle dra gjordan innan uppsittning. Det var ju sommar och gröngräs på backen...

Jag blev tvungen att avstå från att köra med bett till dess ömheten försvann, tror det var en vecka om jag minns rätt. OM jag inte blivit informerad om missödet och kört hästen med bett när han var så öm i munnen finns risk för att hästen reagerat oförklarligt våldsamt på "normala" tömtag.

Rapportera ALLTID tygeltramp till den som är ansvarig för hästen!

 

Om du ramlat av och lyckats hålla fast i tygeln

Vi är lärda att inte släppa taget. Utifrån hästens perspektiv kan en ryttares ofrivilliga avsittning innebära att munnen utsätts för kraftigt trauma vilket orsakar oförutsägbara smärtreaktion. Ofta ser man hästen kasta huvudet fram och tillbaka i sidled och samtidigt springa baklänges undan från den på marken liggande ryttaren. OM du ramlat av men inte tapppat hästen  - kolla hästens mun!

Det här gäller naturligtvis även för en häst med vagn som man lyckas hålla fast fastän man flugit ur vagnen. Om man släpat i tömmarna - dragen av en hästmun! - bakefter en rädd häst så har den munhålan utsatts för kraftigt övervåld och behöver kollas upp innan man sätter bett i munnen nästa gång.

 

OM du tappat hästen - med sadel eller vagn

Om man tappar en häst med bett i munnen ska man tänka på att hästen kan ha trampat på tygel och töm flera gånger så det blivit upprepade våldsamma ryck i munnen, den kan ha trasslat in benen så bettet låsts fast snett i munhålan eller tvingat huvudet i en totalt felaktig position. Risken är stor för att hästen ska ha fått allvarliga munskador. Till och med frakturer!

När vi fått fast en häst efter en skentur kollar vi efter ytliga skador, sår på benen, tramp avtrampade skor etc.  Ofta glömmer vi bort att titta efter skador i munhålan som är en av kroppens mest känsliga ställen. Det är därför hästar som råkat ut för dylika trauman dagen efter olyckan kan äta lite dåligt av det enkla skälet att munnen blivit skadad.

 

VARNING - om hästen kommit lös

  • rapporteringsskyldighet vid tygeltramp - en säkerhetsfråga för både häst och människa - det man inte vet kan man inte heller skydda sig mot eller åtgärda!
  • kolla alltid munnennär olyckan varit framme
  • kolla munnen om hästen som varit lös har svårt att äta - skadan kan vara allvarligare än du tror!
  • hästar om fått skador i munnen måste få vila från bett till dess ömheten försvinner så slipper du oförutsägbara farliga smärtreaktioner på dina tömtag
  • använd HHBB-huvudlag - utan bett - så kan du träna vidare under tiden munnen helar ihop
  • underskatta aldrig en bettskada - smärtan kan göra en snäll lätthanterlig häst livsfarlig om bettet tar i det skadade området som ej fått hela ihop!!

 

/Kerstin

 

Varför har vissa hästar tungband?

 

 Tungband, foto R Cook

 

Tungband används i hopp om att förebygga instabilitet i mjuka gommen (soft palate). Jag ska här med egna ord försöka förklara problemet -  ur hästens perspektiv – med hjälp av Robert Cooks illustrationer och foto. Detta vet forskningen idag och strax vet du själv samma sak. ­  

 

 utan bett väl slutna läppar och fri luftväg R.Cook

Så här ska det se ut: Bilden A visar en häst med slutna läppar vars luftvägar ger fri passage för in- och utandningsluften. Hästen är näsandare så in- och utandning kan bara gå den vägen.  I munhålan kommer det inte in någon luft och mjuka gommen ligger tätt mot tungan. Svalget är öppet mot luftstrupen och matstrupen är utestängd. Munhålan har egentligen bara en innevånare – tungan - och utrymmet är anpassat efter den.

 

För att du ska förstå hur det här fungerar så kan du göra så här:

  • Stäng din mun.
  • Fyller tungan upp utrymmet i munhålan?
  • Ligger tungspetsen i vila mot framtändernas insida?
  • Det är ingen svårighet eller ansträngning att hålla läpparna slutna, eller hur?   

 

Äre mat ?  - undrar tungan

 När ett bett kommer in i munhålan och lägger sig mot tungan triggas matsmältningen i gång. Tungan är först ut att reagera på ”mat i munnen” och tungspetsen undersöker föremålet.

För att du ska förstå hur det här fungerar så kan du göra så här:

  • Sätta in en penna på tvären i munnen. Du har inga laner i munnen så du måste gapa lite för att få in pennan mellan tänderna och därmed ökas volymen i munhålan.
  • Läpparna sträcks ut i mungipan av pennan.
  • Vad gör din tunga? Jo, den backar bakom pennan och tungspetsen börjar pilla på pennan. Sker per automatik.
  • Eftersom du gapar så får du plats med att knövla ihop tungan bakom ”bettet” men en viss obehagskänsla kan uppstå i svalget.

 

Tungan undersöker bettet - R Cook 

 

 Så här ser det ut med bett i munnen:  Så här ser det ut när hästens tunga backar bakåt och tungspetsen undersöker bettet. Tungroten kan "lyfta lös" mjuka gommen och luftvägen förändras och begränsas.

 

Är tungband lösningen?

 -       Då är det ju bra att ha tungband, det hindrar hästen att backa tungan bakom bettet, tänker vi.

 

 tungband, foto R.Cook

 På  Cooks bild kan vi se att läpparnas försegling är bruten, läpparna särade och luft kommer in i munhålan. Tungan syns. Lägg märke till att tungbandet har rullat läppen inåt och resultatet blir att läppen kläms mellan den skarpa benkammen på lanerna och bettet.

Tungband förvärrar problemet eftersom instabilitet i mjuka gommen i första hand orsakas av bettet.  Den rationella lösningen för problem med mjuka gommen vore att ta bort orsaken men travsportens utrustningsreglemente kräver bett.

 

En tung fundering

Frågan man kan ställa sig är varför tungband är mer vanligt förekommande i vissa hästsportsdiscipliner – hästen är ju en häst oavsett och har sin artspecifika anatomi.

 Dressyr, hopphästar eller ridskolehästar har ju inte tungband, inte isländare heller efter vad jag vet. Jag har inte sett nån bild på tungbandsförsedda tävlande distanshästar eller quarterhästar – du får gärna kolla om du ser några.

 

Och till dig som tränar bettlöst – använder du tungband då?!

 

/Kerstin

Så kan du skydda travhästens mun och svalg

Gapande hästar är ett större problem för hästens hälsa än för dig!

bett  och checkpinne utan kindstropp

Oavsett vilken hästbransch man befinner sig i så ser man arbetande hästar som gapar, gnisslar tänder, tuggar så saliv stänker etc.  Vi konstaterar det och försöker komma på fiffiga lösningar för att bli av med beteendet - diverse nosremmar, spärrgrimmor och allt vad det nu kan vara. Tyvärr så är vi mer fokuserade på att få igen hästmunnen än på att reda ut grundorsaken till varför hästar över huvudtaget gapar när vi rider och kör.

 

Bara betslade hästar gapar under arbete

Minsta gemensamma nämnaren för hästar som gapar under arbete är att de har bett i munnen. Hästar utan bett öppnar aldrig munnen under arbete!

Nästa gång du ser hästar som bränner av i full fart i hagen - studera läppar och näsborrar! Deras läppar är slutna och näsborrarna vidöppna och det är så hästar syresätter sig - de är uteslutande näsandare. All syreförsörjning går via näshålan - så är hästen konstruerad.

 

Tro inte på allt ni hör...

Samtalade med en proffstränare som förklarade för mig att hästar som lät ur halsen var sådana som under sista varvet började bli trötta i ländryggens muskulatur och därför började andas med munnen och då låter det.  Han trodde inte alls att hästen bara andas med näsan - han hade ju "hört den andas med munnen". En helt felaktig och ur hästens perspektiv rent farlig analys.

 

Näsandare i full frihet

Titta noga på den här hästens huvud! Den har sprungit i lössnön i hagen en stund och var svettig under täcket  redan innan kortet togs. Ställer sig här på bakbenen som en avslutande styrkedemonstration. Hon andas med vidgade  näsborrar och helt slutna läppar. En huvudprofil som visar en näsandare.

 

 

kolla mun och läppar

 

En häst som arbetar behöver ha tillgång till sina luftvägar. När vi använder bett begränsar vi syresättningen vare sig vi vill det eller inte. Det finns en mängd problem som uppstår när den betslade arbetande hästen försöker andas.  När bettet hamnar i munnen är inget längre normalt. Kroppen skriker efter syre men munhålan har fått stimuli som säger att det är mat på väg - stäng ut luftvägen och öppna vägen till matstrupen. En fysiologisk förvirring uppstår i hästens kropp.

 

Bett handikappar hästen

Det är viktigt att vi som ställer krav på hästens prestationer  verkligen förstår detta faktum. I den här bloggen avgränsar jag mig till blott en del av bettproblematiken - men ett mycket allvarligt problem för hästen.

 

BETT BRYTER LÄPPARNAS FÖRSEGLING

Bettet gör att läpparnas försegling bryts och luft kommer in i munhålan vid sidan om bettet. I munhålan ska det absolut inte finnas luft när hästen utför fysiskt arbete.

  •  OM den betslade hästen gapar eller gnisslar tänder med uppdragna läppar så kommer luft in i munhålan.
  • OM hästen har munnen öppen när den ligger bakom startbilen kommer motvinden att virvla in i bakre delen av svalget, skapa rörelse i slemhinnor och utöva tryck uppåt på mjuka gommen.
  • OM du dessutom använder checkpinne kommer det in ännu mera luft.
  • OM du använder lekkedja (som jag själv använt på starthäst innan jag fattade bättre) kommer den att stimulera tuggande rörelser som släpper in ännu mera luft samtidigt som salivproduktionen ökar
  • OM hästen pullar ett helt lopp (p g a stress/smärta) så tvingas hästen ta emot fartvinden med svalget vilket kroppen inte är designad att göra.
  • OM det är svinkallt ute kommer den kalla fartvinden att kyla ner munhåla och svalg. Regelverket pratar om att hästar har långa luftvägar vilket ska vara ett motiv för att de klarar av att tävla i stark kyla. Tyvärr tar inte regelverket hänsyn till  att hästen har bett i munnen och att detta gör att den kalla vinden får tillgång till munhåla och svalg.
  • Sett över tiden kommer därför bettanvändning leda till att problem uppstå i munhåla och svalg och att syresättningen begränsas.
  • OM bettet tas bort kan hästen sluta läpparna och åter andas utan begränsning. Reglementet ställer krav på bett under tävling så förebyggande arbete måste ske under träning.

 

FÖREBYGG uppkomsten av bettrelaterade problem

i mun och svalg genom att alltid låta hästen vila munnen mellan loppen.Använd HHBB-huvudlag - först med bett och sedan helt utan bett!! Ett hjälpmedel som borde finnas i alla stall.

 

GÖR SOM PROFFSEN -

Finns i selkammaren hos  20 % av Sveriges 15 mest framgångsrika proffstränare 2015

Använd HHBB-huvudlag i förebyggande syfte!

 

Beställ via mig: kerstin.kemlen@telia.com

Pris 2340 inkl moms - fri frakt under 2016

 

Hästen biter tag i bettet och sticker!

HÄSTEN BITER TAG I BETTET!
 
Hästar som mitt i allt greppar tag i bettet kallas för "grabbers" (engelska) och deras tandstatus avslöjar om de brukar göra det, om det är ett nytt beteende eller om hästen gjort så under en längre tid. 
 
 
Hästar grabbar tag i bettet i rent självförsvar då handrörelserna hos den som rider/kör gör att bettets rörelser tar ont i munnen på hästen.Genom att bita tag stoppar hästen bettets framfart i munhålan vilket på sikt leder till att tänderna förvisso skadas men utifrån hästens perspektiv blir bettet lättare att hantera.
 
 
 Grabber under körning, illustration av Ulf Abrahamsson
 
 
"Grabbers" är svårstyrda, kan vara besvärliga att köra vilket kan leda till olyckstillbud. Ofta är samma häst jättetrevlig att hantera i stallet. Grabbers "dummar sig" inte och är inte "stenhårda i munnen". De smärtreagerar. Ulf Abrahamssons illustration ovan visar frustrationen hos den som  håller i tömmen på en häst som bitit tag i bettet -
 
"Som att dra mot en vägg!
Det spelar ingen roll vad man göra, inget händer!"
 
 
grabber med vargtand kvar, illustration Ulf Abrahamsson
 
 
 
Illustrationen (av Ulf Abrahamsson) visar en grabber som har vargtanden kvar och om bettet tar i den tar det ont. En grabber får bettet att ligga stilla i munnen. Hästar som alltid biter tag på samma sida har tandskadan där. Andra tar tag i bettet där de kommer åt vilket ger skador på båda sidor.
 
Bett med parerstång - som bilden ovan - begränsar förvisso bettets rörelser i sidled inne i munhålan MEN ökar underkäkens rörelser i sidled. När ett kraftigt tömtag i sidled görs - som när hästen ryggar undan för något och du håller emot, kraftig nertagning av felande häst som tas ut ur fältet med "full högerratt" - trycker parerstången mot underkäken som förs i sidled, hur mycket sidorörelse som underkäken utsätts för beror på nosrem, spärrgrimma etc. Oavsett utrustning som kombineras med bett med parerstång, så kommer smärta att uppstå
  • endera på underkäkens leder till följd av utifrån styrda rörelser som inte tillhör hästens naturliga rörelsemönster för underkäke (beta, plocka upp och finfördela foder ) ELLER
  • punkttryck från parerstången mot hud och underliggande vänader på  käkbenet. Svänger du höger - tar ut hästen ur fältet - uppstår punkttryck från parerstången på vänster sida av käkbenet. Parerstången och bettet ligger an på ett område som har rik nervförsörjning och därför är känsligt för beröring.
 
TIPS!
  • OM din häst är en grabber - lätta på handen och ge eftergift och undvik kraftiga tömtag som drar bettet i sidled inne i munnen.
  • OM hästen grabbar tag - backa bakåt i tanken och försök dra dig till minnes exakt vad du gjorde med handen i ögonblicket innan. Lär dig hästen vad just din häst smärtreagerar på och undvik dessa rörelser.
  • KOM IIHÅG att när du satt på huvudlaget försvinner bettet - du kan inte se hur hästen feedbackar dina tömtag, ej heller vad hästen gör men munnen. Om du kör ilag - be denne kolla om bettet ligger rakt i munnen, vad hästen gör etc.  Sen byter ni plats och du feedbackar den andres häst.
 
HHBB-huvudlaget är utformat så att bettet ligger stilla i munnen när huvudlaget används med bett. När du svänger följer bettet huvudets rörelser. Har du en "grabber"? - Låta den VILA MUNNEN med ett HHBB-huvudlag.
 
 

 

Pulla upp i spets - testa själv

 

 

 

 

Ibland är det lättare att förstå ett problem om man upplevt det själv först. Vi kan förvisso både andas via näsa och mun vilket inte hästen kan. Testa den här övningen:

DEL A

- Sätt en bordskniv som ett bett i munnen.

- Lägg märke till vad tungan gör utan att du bestämt det (ej viljestyrt)

- Böj in hakan och andas med djupa snabba andetag. Lägg märke till känslan i svalget.

- Den ambitiöse testaren springer en vända i köket utan att räta upp huvudhållningen eller flytta bordskniven. Lägg märke till hur du använder synen.

 

DEL B

- För fram tungan under kniven fram mot framtändernas insida. Håll kniven på sin plats och böj in hakan. Dra snabba djupa andetag igen. Lägg märke till känslan i svalget och vad tungan gör.

- Den ambitiöse testaren springer en vända i köket utan att räta upp huvudet, ändra tungans position eller flytta bordskniven. Lägg märke till hur du använder synen.

 

FRÅGA TILL DIG SJÄLV:

Hur kändes det andas snabbt med bett och denna huvudhållning? (A)

Hur känns det att andas snabbt med tungband, bett och denna huvudhållning? (B)