Feedback från ryttaren till denna häst som nu rids med HHBB-huvudlag:
"Tack Kerstin Kemlén!
Idag red vi ut i sällskap med 2 andra. Min häst, som normalt brukar bli en tryckkokare när hon måste gå sist och mer eller mindre nästan slita loss armarna ifrån axlarna, för att komma ikapp de andra. Ja hon tog förhållning utan att tjafsa. Mina armar, händer och axlar känner inte av att vi legat längst bak i en lugn kontrollerad galopp.
Hästen "satte sig" på bakdelen och jobbade bakifrån och fram, istället för att "dra sig fram" på frambenen. Jag kunde öka och minska galoppen genom att bara krama lätt i tygeln. Wow!!
Fortsätter denna veckan med 50/50 tryck och minskar sedan till 60/40 . Jag försöker träna upp min känsla och snabbhet till eftergift.
Tilläggas bör att hon alltid haft åsikter om ryttarens hand .Med drag i tygeln och kast med huvudet till följd. Inget av detta idag! Helt fantastiskt!
Var bara tvungen att skriva här !"
Hästens beteende följer det forskning visat
Forskning visar hur hästars beteende förändras när bettet tas bort. I det här fallet har ryttaren använt ett HHBB-huvudlag i kombination med sitt vanliga bett och ändå uppnått stor förändring.
Hur kommer det sig att hästten ändrar beteende?
- På ett HHBB-huvudlag ligger bettet stilla. Det rör sig inte fram och tillbaka genom munhålan när hästen ställs eller dess färdriktning ändras. Detta innebär en STOR SKILLNAD FÖR HÄSTENS MUNHÅLA.
- Med ett HHBB-huvudlag kan du rida som vanligt med bett MEN du har möjlighet att styra undan en del av kraften i dina tygeltag från munhålan till att istället fördelas runt hästens huvud via whole head hug konceptet. Detta innebär en ENORM SKILLNAD FÖR HÄSTENS MUNHÅLA.
Ryttaren kan med ett HHBB-huvudlag alltså rida som vanligt på bett och samtidigt minska bettets negativa effekter på munhålan genom att justera ett par remmar. Det är hur enkelt som helst att livet lättare för en häst och värna munhålan!
Stenhård i munnen eller stenont i munnen
Eftersom smärtreaktioner inte är viljestyrda så går de inte att utbilda bort eller läras av. Bränner vi oss så rycks handen undan utan att vi behöver fundera ut det – det sker per automatik vilket är en väldigt fiffig konstruktion i kroppen. Vi skriker och hoppar runt när det tar skitont. Alla i vår omgivning vet att något hänt oss.
Se framför dig hur Tjuren Ferdinand beter sig när han sätter sig på ett bi – ett ypperligt pedagogiskt exempel på hur en smärtreaktion kan yttra sig på ett lugnt och stillsamt bytesdjur OCH hur beteendet kan misstolkas av oss människor. Hästen är också ett bytesdjur och överlevnadsinstinkten har genetiskt programmerat hästen till att vara tyst hur ont det än tar. De mörkar smärta för att inte ses som lätta byten och enda sättet att se om en häst har ont är därför att studera hästens beteende. Eftersom bettet ligger dolt i munnen och vi sitter ovanpå eller bakom hästen, så ser vi inte heller hur hästen feedbackar bettets rörelser i munhålan. Det enda vi lägger märke till är hästens uppförande som vi kan missuppfatta som bångstyrighet, ovillig, het osv.
Hästar som är ”stenhårda i munnen” är ett exempel på icke viljestyrda reaktioner orsakade av smärta i munhålan. Bytesdjuret hästen kämpar en tyst kamp mot det som tar ont (bettet) men för en utomstående betraktare kan en häst som visar att den har ”stenont i munnen” istället definieras som stenhård i munnen och utrustas med skarpare bett. Många av dessa hästar är trevliga och lätthanterliga så länge de inte har bett i munnen och det sorgliga är att alltför ofta slutar dessa kapabla och kloka hästar sina dagar som smörgåspålägg. Idag finns det tillgång till HHBB-huvudlag som kan lindra och kanske till och med eliminera farliga smärtreaktioner.
Ryttaren påläst
Ryttaren som feedbackat här ovan har bara genom att sätta på ett HHBB-huvudlag och rida som vanligt förändrat beteendet hos hästen. Det beror på flera faktorer – bettet ligger stilla i munnen vilket minskar risken för att bettet kan hamna snett och orsaka smärta, ryttaren har ställt om remmarna i huvudlaget så att hälften av kraften i hennes tygeltag bara försvinner ur hästens mun! Utifrån hästens perspektiv så blir ridturerna något helt annat nu. Förr var hästen fullt sysselsatt med att värna sig mot bettet. Sist men inte minst, denna ryttare är påläst och känner till hur bettrelaterade smärtreaktioner yttrar sig och är därmed väldigt observant på hur hästen feedbackar hennes tygeltag.
Hästen vet att ryttaren vet att hästen vet
Relationen mellan häst och ryttare förändras när bettets störningar minskas. Hästar läser av våra intentioner och denna häst vet att ryttaren vill den väl och kommer att fortsätta att vara observant på sina egna tygeltag och på hästens svar på dessa.
Forskning i all ära, mätbara resultat och förändringar som består, det är bra men det bästa är att magin somg vilar mellan häst och ryttare väcks till liv igen. Det finns ju en anledning till att ryttaren valde hästen från början – en slags tyst inre dröm om något obeskrivbart som sedan övergick till att bli ett utrustningsproblem som saboterade relationen. När ridningen blir besvärlig så är det som oftast vare sig du eller hästen som är kass. Tro mig!
Tag hjälp av ett HHBB-huvudlag!
Har du besvär med hästen som du tror kan bero på bettet eller kanske fått order av veterinär eller hästtandläkare att låta hästen vila munnen?
Eller beter sig hästen illa och det känns inte som det har med bettet att göra? Då kan jag hjälpa dig att med HHBB-huvudlaget som hjälp kolla om beteendet kvarstår när bettet kopplas bort bit för bit - ett bra analysverktyg som gör att du inte behöver gissa längre.
Jag har rekommendationsbrev från professor emeritus Robert Cook, Tufts University, USA, som skriver att jag har expertkunskaper inom området bettrelaterade beteendestörningar hos häst och av honom certifierad utbildare och rådgivare.
Hör av dig till mig - jag kan nog hjälpa dig.
070-254 32-61
/Kerstin