OM man kollar på munnen på hästar i frihet så ser man att de håller munnen stängd och läpparna slutna.
OM man kollar på munnen på hästar som används till nåt, såna som har huvudlag och bett, så ser man ofta hästar som gapar, drar upp läppar eller grimaserar.
Hästar är näsandare - de håller läpparna förseglade när de springer. Så är det.
Hästar som äter lossar på läpparnas försegling. De gapar och tar i käk i munhålan.
Svalget på hästen har en slags växelfunktion - när läpparna är slutna och munnen stängd så är svalget inställd för full passage för in- och utandningsluften. När hästen har något i munnen ställs växeln in på att nu kommer käk och det ska ner i matstrupen - inte luftstrupen - och därför växlas luftstrupen bort.
Å så sätter vi bett i mun - HÄSTEN fattar att nu blir det arbete, storandas och svettas.
KROPPEN får stimuli i munnen som signalerar att nu är det lugn och ro och käka som gäller.
Hästen vet vad den ska göra men hästens kropp får helt andra bud...