KERSTIN KEMLÉNs gamla blogg

 om bl a HHBB-huvudlag, beteendestörningar hos travhäst, bråkiga hästar och skarpa bett

  

HHBB-huvudlags - BLOGGEN -

För att göra en lång historia kort så blev travhästen Skogans Surprise alias "Örjan" - min resekamrat in i forskningsvärlden där veterinärprofessor Robert Cook från Tufts University, USA, villigt tog sig an oss. Han kunde förklara vad som sker i munhålan på en travhäst med överrörliga käkleder och även vad hästen gör åt problemen som uppstår. Enda sättet att hjälpa hästen var att plocka bort bettet. Så sant så sant. Året var 2009.

Tävlingsrglementet kräver bett! Hur lösa detta? Efter två år hade vi skapat ett huvudlag MED bett som stämde överens med reglerna MEN FINESSEN var att konstruktionen gav mig möjlighet att ha bett i mun på hästen utan att använda det! Huvudlaget testades i löp och av flera andra hästar.

HHBB-huvudlaget började tillverkas i USA våren 2011 och ett antal hästar vann löp med huvudlaget. Hösten 2012 fattade Svensk Travsport beslutet att huvudlaget ej fick användas i löp . HHBB-huvudlaget används i träning  på hästar som behöver  vila munnen.  Chefsveterinär Göran Åkerström, Svensk Travsport säger:

 

"Det är ingen tvekan om att huvudlaget har
potential och positiva effekter på hästars munhälsa."

 

Bloggen fokuserar på mina tankar kring travhästars bettrelaterade problem och vad man kan göra för att hjälpa hästen. 

Välkommen! 

 

 

Behövs eftergift eller ska hästen vara på bettet hela tiden? 

2012-12-20

Hur vet jag om jag är hård på handen?

Som tur är så finns det folk som djupdyker i specialområden. Ett specialområde är BELASTNINGSSKADOR och det går alltså att räkna ut.

BELASTNINGSSKADA = tryck * tid * K (vad vävnaden tål innan skada uppstår)

Och då tänker jag ungefär så här:

  • Hur ser bettet ut?
  • Var i munhålan fångas tygeltrycket upp?
  • Vilka vävnader finns under bettet?
  • Vad finns under dessa vävnader?
  • Hur mycket tar jag i tygel(töm?
  • Hur länge bibehåller jag trycket?
  • K => måttet för vad en aktuell vävnad tål innan skada uppstår.

Å så stoppar jag in fingrarna i munnen på hästen. Lokaliserar lanerna och inser att den vävnaden består i botten av ben som känns ungefär som en bordskniv med eggen uppåt. Om man låter fingrarna glida utmed lanerna så inser man att det saknas all slags bolstring mot ett bett. Så först är det alltså en benkam. Ovanpå benkammen finns en tunn slemhinna som har lika dämpande effekt som tandköttet på oss. Och inte tål mitt tandkött gaffeltryck nå många sekunder....

Nå, då vet vi det. OM bettet ligger an mot lanerna på någon punkt så lär även en kort tids väldigt lätt bettbelastning skapa smärta och skador på slemhinna. 

Ett sätt - förutom att få ett bett som passar till munnen - att minska skaderisken är att se eftergiften som ett sätt att korta tiden som känslig vävnad utsätts för punkttryck. Ge efter, låt punkten få vila ett ögonblick. Var mjuk på hand så trycket inte blir så högt och inte ihållande.

OCH har du tänkt på hur långt ett OS-program i dressyr är, tänkt på trycket och tiden som betten påverkar munhålan?! Förstå att risken för belastningsskador på munhålans vävnad är så stor att regelverket har veterinärer som efter genomfört program kontrollerar så inte hästen blöder i mun...

Softa händer och eftergift önskar hästarna i julklapp.

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:




Mata in koden inbäddad i bilden