Bettet bryter ju läpparnas försegling och gör att luft kommer in i munhålan. Det är inte bra. Det blir en glepa i mungipan vid bettet när vi använder tömmen. Om bettet dessutom stör i gommen gapar kanske hästen vilket gör problemet – för hästen - ännu större.

Om man väljer att använda checkbett så kommer läpparna även att säras i riktning mot framstycket på check och även i tömmens riktning . Glepan i mungipan blir större och dessutom kan checkbettet trycka mot gommen vilket gör att hästen gapar mera eller på annat vis försöker undvika gomtrycket.

Om man väljer checkbett med kindstropp så styrs ju effekten av vilken längd man har på kindstroppen. Om kindstroppen är lång så kommer checkbettets tryck mot gommen att förbli detsamma.  Om kindstroppen kortas av så minskas checkbettets tryck mot gommen och hästen kan vila mot kindstroppen som till en viss del håller ”upp hakan” på hästen. Om kindstroppen är så kort att checkbettet bara ligger där i munnen och tar upp plats, då kan man utelämna checkbettet och bara använder kindstroppen. Det är ett sätt att minska mängden störande krafter i munhålan på hästen.

Utifrån hästens perspektiv så är det bättre att bara ha kindstropp.

Varför är det här så viktigt?! En häst i frihet som går för full maskin har alltid läpparna slutna vilket gör att det är ett vakuum i munhålan. Hästen är ju näsandare och vakuumet i munhålan är en del av konceptet, likaså att munhålan är relativt torr.

Bett gör att läpparnas försegling och vakuumet bryts, salivutsöndringen ökar och  luft kan komma in i munnen.  Relationen mellan mjuka gommen (soft palate), tungroten (root of tongue) och epiglottis(struplocket alldeles ovanför struphuvudet) störs och kommer i oordning . Och när det händer så blir det problem  - för hästen.

Övre delen av bilden visar hur det fungerar utan bett – normal funktion - Mjuka gommen - som under vakuum ligger tätt an mot den löst sittande slemhinnan på undersidan av epiglottis - skyddar slemhinnan mot att bli exponerad för det starka negativa trycket som uppstår vid inandning. Inandningsluften  passerar från vänster mot höger på bilden. När det är vakuum i munhålan så passerar inandningsluften lätt och ledigt förbi ovansidan på epiglottis.  

Nedre delen av bilden ovan visar vad som sker när bett finns i munhålan - Läpparnas försegling bryts och vakuumet i munhålan försvinner. Bettet triggar igång icke viljestyrda matsmältningsresponser – tunga och käkar rör sig och saliv produceras. Om mjuka gommen lyfts eller ej är i position till följd av tungrotens aktiviteter och vakuumet försvunnit, kan vid inandning, inandningssluften nå fram till epiglottis undersida och när inandningsluften passerar så uppstår ett sug (negative pressure) som får tag i slemhinnan.

Den löst sittande slemhinnan på epiglottis undersida utsätts för såna sugande krafter att den dras med inandningsluften i riktning mot lungorna och blir till slut som en huva på ovansidan av epiglottis (Abnormal Fold of Vetral Epiglottic Mucosa). Bilden nedan visar hur entrapment av epiglottis stegvis utvecklas.

Hästens inandningsljud förändras under arbete - den rosslar och gurglar på grund av förändringarna som uppstår i svalget - prestationsförmåga sätts ner.

Kontentan blir att ju mindre grejor man har i munnen på hästen när den ska arbeta desto mindre störs hästens andning och syresättning.

 Vissa ”halsproblem” kanske egentligen borde ses som utrustningsproblem?

/Kerstin

 (Bilder: Robert Cook)