KERSTIN KEMLÉNs blogg

om bl a HHBB-huvudlag, beteendestörningar hos travhäst, balansera hovkapsel till kötthoven inuti

  

HOVBLOGGEN  om hästfötter

Ämnesområdet Applied Equine Podiatry (AEP) kan ses som FOTVÅRD FÖR HÄST.

2008 - började distansstudier vid Intitute of Applied  Equine Podiatry, USA - hade starthästar i stallet

2010 - tentade AEP-teorin motsvarande en hovslagarutbildning med inriktning mot hästfotens hanteringa av rörelseenergin - energetics. Viktigt att förstå för oss som håller på med travhästar.

2011 - mötte australiensiska forskare från Brumby Research Center (brumies, tamhästar som varit frilevande i 30-40 generationer) som visade hur hästfötter anpassar sig till miljön där de trampar. Mycket intressant och förklarar mycket kring hovar, skor och underlag för den som håller på med trav! Jag börjar föreläsa om hovkapseln och vad som sker inuti den när hästen är i rörelse.

2013 - examen i praktisk AEP - DAEP Diploma Applied Equine Podiatry - efter ett flertal praktiska kurser i Frankrike, Sverige och England. Föreläser/dissekerar - relationen mellan hovkapsel och köttthoven inuti. 

2014 - via kontakter på Luleå tekniska universitet tas ett hovstimuleringsmaterial fram.

2014 - 2015 - fördjupningskurser i England  och Frankrike. Genomfört datainsamling (med digital rörelseanalys) till amerikansk studie genomförd på ett stort antal hästar i Frankrike.

2015 - via kontakter på Luleå tekniska universitet föreslogs stimuleringsmaterial för skodda travhästar som startar barfota och nöter bakhovarna snett.

2016 - Stimuleringsmmaterialet testas på linjegångare och hästar med konstitutionen" toe out" bak.

2016 - inleder samverkan med Ergo Shape, Skellefteå, som utvecklar skoriktningsverktyg och hovstöd.  Man ska låta hästen vila munnen, själv vila rygg och öron när man tar hand om hästens hovar. 

 

 Hovkapseln är ett EARLY WARNING SYSTEM

Den här bloggen handlar om nyttan av att kunna läsa av en fot.

Håller kurser för er som vill lära er läsa hästens hovkapslar!

 

"Hans morsa hade också dåliga fötter"

2013-01-31

Vi har över 350 000 hästar i Sverige. Någon har gjort en beräkning som bygger på att hästar lever i snitt 15 år. Det innebär - teoretiskt - att över 20 000 hästar avslutar sina liv varje år.

När avräkningspriset på hästkött sjönk, sjönk även antalet hästar vars kroppar gick till livsmedelsproduktion. Allt fler hästar gick till destruktion - kropparna blev nermalda till fetter, kött- och benmjöl. Andra hästar blev nedgrävda efter ansökan hos länsstyrelsen. Men någonting hände när hästremering blev en möjlig lösning. Allt fler hästar kremeras.

När hästar går till livsmedelsproduktion så hör benen till "slaktbiprodukter" - sånt som blir över och som måste destrueras. Dessa ben är också en kunskapskälla. Hästar som slaktas kan vara skadade men ej sjuka. Det går att utläsa en helt del av hovkapslarna - en berättelse om hästens sista 8-12 månader i livet.

Förr i tiden sköt upptäcksresande ihjäl alla djur de ville veta mera om. Ett makabert sätt att samla kunskap på.  Sånt förekommer även i dag men  med samhällets goda minne:

I Australien finns vildhästar - brumbies - som konkurrerar med betet med boskap, får och kameler. Hästarna är duktiga på att ta för sig och den australiensiska statem decimerar därför vildhäststammen rejält varje år. Helikoptrar med skyttar mejar ner flockar och i en efterföljande helikopter finns djurskyddet och veterinärer som ser till att hästarna verkligen är döda.

Forskare har ur dessa mängder av döda hästar möjlighet att samla in kunskap som vi kan ha nytta av. Vi själva får nöja oss med hästfötter från slakterier.

 

I dagarna har travtränare Stefan Melander haft djurskyddet på besök. Fölmärrar visade sig ha förvuxna hovar och saknade tak över huvudet i geggiga hagar. OM Stefan Melander visste vad hästforskarna i Australien lagt märke till så hade han kanske fixat en lösning för länge sedan:

Det har visat sig att stoet kopierar sina fötter till sitt foster därför att fölet som nyfött ska ha fotstrukturer som motsvarar den miljö den föds till. Mjukt geggigt underlag ger utflutna fötter som är förberedda för mjukt underlag. En travbana anses inte vara tävlingsbar om den är som typiska svenska gegghagar. Fölungarna får kopior av morsans gummistövlar när de egentligen behöver gympadojor....

"Han har problem med hovsprickor - har ärvt morsans dåliga fötter!"

Tänk om hans morsa hade en bättre livsmiljö för fötterna ...

Antal kommentarer: 0

Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:




Mata in koden inbäddad i bilden