KERSTIN KEMLÉNs gamla blogg

 om bl a HHBB-huvudlag, beteendestörningar hos travhäst, bråkiga hästar och skarpa bett

  

HOVBLOGGEN  om hästfötter

Ämnesområdet Applied Equine Podiatry (AEP) kan ses som FOTVÅRD FÖR HÄST.

2008 - började distansstudier vid Intitute of Applied  Equine Podiatry, USA - hade starthästar i stallet

2010 - tentade AEP-teorin motsvarande en hovslagarutbildning med inriktning mot hästfotens hanteringa av rörelseenergin - energetics. Viktigt att förstå för oss som håller på med travhästar.

2011 - mötte australiensiska forskare från Brumby Research Center (brumies, tamhästar som varit frilevande i 30-40 generationer) som visade hur hästfötter anpassar sig till miljön där de trampar. Mycket intressant och förklarar mycket kring hovar, skor och underlag för den som håller på med trav! Jag börjar föreläsa om hovkapseln och vad som sker inuti den när hästen är i rörelse.

2013 - examen i praktisk AEP - DAEP Diploma Applied Equine Podiatry - efter ett flertal praktiska kurser i Frankrike, Sverige och England. Föreläser/dissekerar - relationen mellan hovkapsel och köttthoven inuti. 

2014 - via kontakter på Luleå tekniska universitet tas ett hovstimuleringsmaterial fram.

2014 - 2015 - fördjupningskurser i England  och Frankrike. Genomfört datainsamling (med digital rörelseanalys) till amerikansk studie genomförd på ett stort antal hästar i Frankrike.

2015 - via kontakter på Luleå tekniska universitet föreslogs stimuleringsmaterial för skodda travhästar som startar barfota och nöter bakhovarna snett.

2016 - Stimuleringsmmaterialet testas på linjegångare och hästar med konstitutionen" toe out" bak.

2016 - inleder samverkan med Ergo Shape, Skellefteå, som utvecklar skoriktningsverktyg och hovstöd.  Man ska låta hästen vila munnen, själv vila rygg och öron när man tar hand om hästens hovar. 

 

 Hovkapseln är ett EARLY WARNING SYSTEM

Den här bloggen handlar om nyttan av att kunna läsa av en fot.

Håller kurser för er som vill lära er läsa hästens hovkapslar!

 

Hovskada jämställd med senskada?

2013-04-23

Kan man jämställa en senskada med en hovskada? Är en hovskada lika allvarlig och behöver lika stor uppmärksamhet som exempelvis ett gaffelband?

Mitt svar - ( efter att i fem år djupdykt i hästfötter inom ämnesområdet Applied Equine Podiatry, fotvård för häst) - är att vi kanske borde tänka om lite. Kanske vi ska avsätta tid för att läka en skadad hov med lika stort allvar som vi hanterar gaffelbandsvarningar och pilbågar på böjsenor?

Det finns ett stort OM och MEN som förvirrar våra hjärnor och vårt beslutsfattande kring just fötter... "så har man alltid gjort..."

Det är helt naturligt och självklart att dra stopp i maskineriet om en varning på ett gaffelband uppstår. Vi fattar att hästen inte kan prestera. Gaffelbandets struktur är skadad och dess funktion kraftigt decimerad. Vi vet också att nästa start bygger på att konvalecensperioden givit positivt resultat vilket betyder att FUNKTION + STRUKTUR i gaffelbandet åter uppfyller kraven för att kunna PRESTERA.

OM vi inte tar skadan på allvar kommer det skadade gaffelbandet att vara en orsak till hästens bristande ANVÄNDBARHET (tävla) under lång tid framöver. Sånt här VET VI!

När det gäller fötter så går det att med en skos hjälp upprättahålla hästens ANVÄNDBARHET (tävla) trots att en STRUKTUR är skadad (ex infektion i strålen) och fotens FUNKTION därmed försämrad. När vi tar av skon så finns det inget längre som håller ihop foten. OM man under en längre tid ej åtgärdat ex en infektion i en stråle så har den infektionen tillåtits sprida sig vidare i foten och fler och fler strukturer skadas. Utan skor är den hästen mer än lovligt ömfotad. Vi uppfattar inte det som en "skada" som gör att hästen inte skulle kunna starta, att den tappar ANVÄNDBARHET. Vi bara konstaterar och kanske vi utrustar hästen med sulor eller något annat som passar. Vi tänker inte på vilken FUNKTION strålen har för en häst som ska prestera. Vi kanske inte ens upptäckt att strålen är infekterad - vi har sett symptom (ömfotad) och insett problemet (felar, tassar, kort i steget ) att nåt måste göras för att hästen ska kunna träna/tävla. Vi löser problemet och hjälper hästen med skoning MEN själva grundorsaken finns fortfarande kvar (ex infektion i strålen) och fortsätter att underminerar foten.

OM vi inte tar en hovskada på allvar så kommer hoven att vara en orsak till hästens bristande ANVÄNDBARHET och PRESTANDA.

Genom århundraden har olika hovbeslag utvecklats och använts för att stötta upp skadad struktur i syfte att kunna fortsätta använda hästen trots att den är skadad (i fötterna). Men det är väl bra?  Nja, kortsiktigt funkar det men i det långa loppet dyker det upp nya problem, både i fötterna men även på helt andra ställen. Hovskadan finns kvar när skon tas bort. Den har försämrats av att inte bli åtgärdad och vi kanske tycker att hästen har dåliga fötter. 

Att åtgärda skadad hovstruktur och tappad funktionalitet genom beslag är lika konstig tanke som att ge fan i att behandla ett gaffelband och sätta på stödskenor under gamascherna till nästa start....

Antal kommentarer: 2

2013-04-24 11:00:09 - Marie, marie.lindgren@telia.com, fanhgastar.wordpress.com

Helt rätt! Efter flera års inre och yttre rehabilitering med barfota(det tog några år att förstå problemets omfattning också)av min svåra fånghäst kan jag nu se att hovarna börjar sakta återfå en riktig form. Tack vare barfota med full cirkulaton har hoven kunnat utvecklas riktigt, även om det tagit tid. Aldrig mer skor - de är som en krycka.

2013-06-14 09:58:46 - Renate Murken, dissapyr@gmail.com, www.larabellos.se

Det borde vara självklart men tyvärr verkar det inte vara så självklart för många. Min "skoningslösa" prins kommer att få gå barfota resten av sitt liv. Med skorna döljs även viktig information om hoven och man kan ju tänka sig hur det skulle vara om vi hade järnsulor, det är i min värld helt otroligt att hästen ens vill gå ett steg med skor på fötterna ;o)
Namn: E-postadress: Hemsideadress:
Meddelande:




Mata in koden inbäddad i bilden