Kolla vad ryssen Boris Aranovich säger:

"Vad är det för roll som läkekonsten egentligen spelar i den moderna människan liv? Är vi verkligen så beroende av läkarna och läkemedlen som vi själva tycker? Livet ger oss svar på dessa frågor.

Vad händer med människor när medicinen är av en eller annan anledning otillgänglig för dem? Gissade du rätt? De blir mindre sjuka.

Alla vet att praktiskt taget alla kroniska sjukdomar försvinner spårlöst av sig själva under extrema förhållanden. Detta framgår av krigstidens medicinska statistik.

Både överlevarna från Leningrads belägring och före detta fångar i Hitlers koncentrationsläger berättar om mirakulösa fall - folk tillfrisknade fullständigt från sina krämpor. Bara de som var starka i anden överlevde under omänskliga förhållanden. Men inte deras sjukdomar! Man hade helt enkelt inga möjligheter att vara sjuk, man hade framför sig viktigare uppgifter: att överleva, att med sitt liv segra över våldet, lidandena och döden.

Men förhåller det sig så att vår förmåga till hälsans självreglering enbart kan väckas till liv under extrema förhållanden? Nej, det är inte så. Det finns mindre dramatiska situationer som aktiverar denna förmåga.

Vi tar som exempel läkarstrejken året 1973 i Israel. Under strejkmånaden reducerades behovet av sjukhusvård med 85 %. Dödligheten halverades under samma tidsperiod och uppnådde samtidigt den lägsta nivån i landets historia.

 En liknande minskning av dödligheten observerades tjugo år tidigare, också under en läkarstrejk. Kan det vara så att det bara är Israels befolkning som äger en sådan unik förmåga? Nej, samma fenomen kan iakttas i andra länder.

Året 1976 var det läkarstrejk i Los Angeles. Antalet operationer minskade med 60 %. Samtidigt föll dödligheten omkring 20 % men gick dramatiskt upp till den gamla nivån efter strejkens slut.

Tänk om man skulle förklara dessa händelser för människorna genom att berätta att deras egen självhelande förmåga som aktiverades och att de på grund av detta inte behövde professionell hjälp på samma sätt som tidigare. De skulle förmodligen betraktat detta som struntprat och kanske till och med blivit arga. Men det var inte desto mindre sant.

Utan att veta om det startade de sina egna inbyggda mekanismer för hälsans självreglering eftersom de betraktade läkarstrejken som hot mot deras hälsa. De kunde nämligen inte vara säkra på att i tid få tillgång till medicinsk hjälp. Därför var de tvungna att lita till sin egen kraft. Men de lärde inget av detta. De kunde inte använda sig av denna nya erfarenhet i fortsättningen eftersom de handlade omedvetet.

Men tänk er nu att ni kan behärska dessa mekanismer och kan därför reglera ert tillstånd på ett medvetet sätt. "

Tja, vad säger vi nu då?! Blir vi bara sjuka när vi har tid och möjlighet att befinna oss i det tillståndet?

Tänk om jag skulle prova tänka att sjukvården hade försvunnit och alla läkare hade bytt jobb. Apoteket hade slagit igen och Ipren slutat säljas...

Tja, då får man väl göra som folk gjorde för tusentals år sedan - långt före apotek och vetenskapens tid. Det var då folk snodde ihop allt själva OCH det är därför vi människor lever i dag. Vi bär det i generna ...