Jag har B-tränarlicens. Av landets B-tränare är 25 % kvinnor. Manlig dominans i B-tränarleden med andra ord.

A-tränarna - proffsen - är i regel män men kvinnorna ökar.

Kvinnor är hästskötare  - exakta siffror saknas.

Jag äger travhäst själv. 43 % av landets travhästar ägs av kvinnor.

Tjejer som är lärlingar tillhör minoritetsfolket i travet - bara 25 % av lärlingarna är kvinnor.

Montéryttarna är tjejer.

Det lustiga var att minivikten på 65 kg var uppe till diskussion när monté infördes här i landet. Kan du räkna ut vad som var problemet? Jo, röster ur majoritetsgruppen - männen med proffs- och B-tränarlicens - talade om att viktgränsen borde höjas eftersom det var orättvist jämtemot männen... viktgränsen diskriminerade männen från deltagande. Instämmer, de stora tunga gubbarna skulle jag aldrig sätta upp på ryggen på mina hästar. Och om det finns någon liten lätt filur så vill åtminstone jag ha bevis på att personen i fråga kan rida...

Nå, om viktgränsen satts för att diskriminera männen, ja då är det väl till att banta. Undrar hur de resonerar i galoppsporten?  Det kryllar ju av små smidiga välridande män där - och vi har ju ridkunniga superkuskar som Erik Adielsson och Torbjörn Jansson, men de kanske inte vill banta ner sig...

Som häst skiter jag i om ryttaren är av han- eller honkön bara personen i fråga rider bra och är lätt! Viktgränser handlar om djurskydd. Att det sedan nästan krävs människoplågeri för att hålla vikten, det problemet låter jag både montéryttare och jockeys brottas med. Vill de vara med så då tusan får de sitt attt de väger lite. Punkt slut.

Siffrorna hämtade från "Vägen till vinnarcirkeln - Sara Berglund, doktorsavhandling från 2006.