Skellefteås lunchtrav var ingen munter tillställning - inte för oss i alla fall.
- Han bet tag i bettet, vänster sida, direkt när bilen släppte fältet, Vart ju helt sned - så har han aldrig gjort. Jag försökte räta upp honom med stången men rumpan var ju rak.
Örjan krängde och for och såg ut som en häst som hängde på en töm. Och hela skiten slutade med att hans fyrhjulsdrift fick slagsida och han rullade och for och slirade fram tills han felade i sista sväng.
Väl hemkommen med norrbottens längsta underläpp kollade jag igenom hela hästen. Hittade intet nåt. Fick för mig att kolla på det franska läderbettet som han har till körgrimman.
Då blev underläppen en decimeter längre... då vart jag arg.
Innanmätet är ett rakt "läderbett" bestående av fyra lager läder som sytts ihop. I ändena sitter bettringar. Det franska läderbettet består av det raka läderbettet som är klätt av en hylsa läder men läder innanför bettringarna.
(Jmfr med ett rakt järnbett som är läderklätt och vars bettringars innersidor också är läderklädda - ungefär som ett läderklätt rakt entömsbett)
Örjans bett är ganska nytt. 11 cm brett men när jag nu kollar bettet så ser jag att det inre "raka smala läderbettet" på något underligt vis är längre än bettet är brett. Det är 14,5 cm mellan bettringarna!!! Helskumt!
Det inre raka läderbettet har släppt från det yttre lagret som bildar själva bettet som hästen möter med munnen. det går att dra inre bettet i sidled flera cm när man hållet mitt på bettet och samtidigt drar i ena bettringen. Inre och yttre del av bettet lever skilda liv och har olika storlekt?! Har aldrig sett dess like.
Det är som om inre bettet varit för långt men på något sätt hållits fast av yttre lädret. Kanske lädret blev extra blött idag inte vet jag men det spelar ju liksom ingen roll.
Och när jag ser det där så förstår jag precis vad Lotta beskriver.
Tänk dig att du är häst och ligger stadigt på bettet baki vingen. Helt plötsligt flyttar sig ena bettringen bakåt vid sidan om din mungipa eftersom bettets inre blir flera nummer större. Du har ju i första läget greppet runt själva läderhylsan. Men så dras bettet snett och trycker läderhylsa mot ena sidans tandrad. Det blir trångt när bettet trycks mot tänderna och klämmer kind och mungipa mot tandraderna. I det läget biter Örjan tag i hylsan för att stoppa klämmandet och skydda sig.
Jag vet inte om du fattar men den stora frågan är:
Vad är det för fel på grejor som sys till hästar nu för tiden?
Om man ska sy ett 11 cm bett i läder men läderstomme inuti så kan man ju inte göra den inre delen flera nummer större?! För läderremmarna inne i bettet var inte ens blöta, inte heller uttänjda utan bara för långa. Men det har inte märkts eftersom den yttre lädret runt bettet måste ha sytts så tight att det hållits fast av lädret mellan bett, bettring och sidostolpe.
Det fanns ju ingen risk att bettet skulle gå av. Det är ju ingen säkerhetsfråga på det viset men väl en funktionsfråga.
Den som sytt bettet kan ju inte veta vad det skulle användas till. Och det gör mig lite orolig eftersom firman är ett känt nordiskt märke som jag tidigare råkat på andra grejor som inte heller varit korrekt ihopfogade. Slarv i läderarbete och även slarv i montering av svetsade vagnsdelar.
Ringde butiken och påtalade felet med bettet och tipsade att de borde ge fan i att köpa in dylika slarvgrejor.
Kollade munnen på Örjan och det var lite rosa men ingen skadad slemhinna eller sår. Inte konstigt att han bet tag och sprang snett med skallen.
Så kan det gå!
Men så har det inte gått med de franska raka läderbett jag haft och använt upp tidigare. Inre kärnan har varit av vävt stumt nylonband. De betten har aldrig blivit uttänjda även om jag hade dem i blöt. De betten slängde jag bort när lädret började få torrsprickor. Och kusen som hade de betten i munnen - han kunde hugga tag i grejorna!
Han hette Ajax K och gillade att tugga på startbilsvingen! Och det gick bra med läderbett av annat fabrikat!