Körde jobb med Skogans Surprise ilag med två - Everlyn Force och Zippe. Planen var att vända håret bak å fram på dem men det slutade med något helt annat.

I bakvarven pruttade Surprisen som en med gaskolik. Jättemycket gaser i magen. Bajade en jättehög hemma på stallgången, den luktade lite pyton. Ingen temp och normal vilopuls. Hade bajat i lastbilen också. Inget konstigt för att vara han. Men nu var det konstigt.

Pulsen steg lite väl fort. Mera prutt och mera bajs. Nå, det är väl något som ska ut. Sedan börjar man tänka bakåt:

Få se nu. Det har ju regnat ett par dagar och jag skickade upp hästarna i skogen, Kanske han ätit något konstigt där? Hade gett några nävar krosshavre i betforn men den nyheten kan han inte få någon reaktion på.

Så kör vi en 700m repa efter rakbanan. När vi vänder upp och han suger i pruttar han. När vi saktar av och vänder tillbaka bajar han. Tur att jag satte på honom bajlappen annars hade jag sett lite gryllig ut. Han skiter ganska löst och i ovanliga mängder.

Det kanske har släppt nu tänker jag inför andra repan. Hästen frustar lite mycket, känns stark men stiger för fort i puls. Bajar igen och pruttar lite. Återhämtningen mellan reporna är som vanligt väldigt snabb och pulsen sjunker som ett sänke.

Lägger mig bakom Everlyn Force. Bakom henne sprutar det grus. Men vad hon skottar! Får hela truten full av grus själv och försöker byta plats och lägga mig bakom Zippe. När vi vänder upp i andra änden av rakbanan får jag höra att Surprisen har blod i ena näsborren. Va fan!? Har han frustat sönder ett kärl? Nog kan han frusta men inte blöder näsan för det. Får lite kalla fötter och avbryter. Inget blod rinner med det är bevisligen blod i ena näsborren, helt klart.

Väl inne igen misstänker jag sår av grussprut i näsborren som ser lite repig ut. Nå, då vet vi det. Kanske man skulle skydda hans tunna hud i näsborrarna mot grussprutet? Han är ju lite "stänkbekväm" vilket betyder att han inte är stänkrädd men bromsar sig undan grussprutet om den utvägen finns. Och det här förklarar ju orsaken till det beteendet - han försöker skydda den tunna huden i näsan. Så, det finns alltid nåt bra med det som känns dåligt i första ögonblicket. Kanske jag skulle prova med stänkläder.

I duschen bajar han igen. Fortsätter att tänka bakåt för att härleda och inser att hans regelbundna vitlöksavmaskning faktiskt börjat dagarna före... kanske det var viklökskuren som skapade bubbel i magen. Tidigare har han inte fått några reaktioner. Inte någon annan heller. Jo, bismak på mjölken från mamma ropar Mastermind Erika. Tvi!

Avmaskar regelbundet med vitlök och det har funkat fint. Tar skitprov och ingen häst har haft maskägg. Sedan jag började med vitlöksavmaskning har jag aldrig behövt avmaska någon häst med pasta. Kanske det den här gången faktiskt var lite parasiter i magen trots allt?!

Så, kontentan av det avbrutna jobbet blev att avmaskning i kombination med att han slafsat i sig något synnerligen olämpligt i hagen - skapade obalans i mage/tarm som i sin tur gav gaser i magen -  som i sin tur gjorde det jobbigare att springa vilket syntes på den ovanligt snabba pulsökningen. Ingen skada skedd. Upp med hakan Kerstin.