I samband med veterinärundersökningen av Skogans Surprise (startförbud och krav på friskintyg efter start V75 Boden) pratade jag med veterinären om kuskens inverkan på en linjegångares rörelsemönster. (Se DAGENS HISTORIA 2009-06-27)

Hästen helt frisk och rör sig energisnålt och synnerligen effektivt , bara kusken har hästen på bettet och rakställd. Så var inte läget sist och det såg så konstigt ut att måldomaren reagerade.

- Du får leva med att du har en extrem linjegångare. Din häst är svårkörd. Den landar ju benparen på en linje bred som en femtumsplanka. Om kusken tar upp eller förflyttar hastigt i sidled så störs hästens effektiva gång. Vissa hästar springer på även om de slår på sig så blodet rinner - eller så - som med din som verkligen vet vars han placerar benen  - låter benen ta lite omvägar för att gå fri till dess kusken låter honom löpa rakställd igen.

- Men hur ska jag förklara det för en ny kusk?! Jag tyckte jag var tydlig sist... Vad skulle du göra? Jag har ju en frisk häst som ibland störs ut av kusken... jag blir så frustrerad...

- Jag skulle låta två tre kuskar köra in sig på hästen. Lära sig hästen och sedan hålla fast vid dem. Gärna någon glad amatör.

- OK, jag har en kusk som kan hästen och så har jag en tjej som kört två gånger med bra resultat. Den tredje får väl bli jag själv.

Jag åkte till Henrik för att jag tänkte att det kanske ändå var nåt fel på hästen även om jag inte hittat nåt. Tänkte att han kanske hittar nåt sånt där ovanligt som orsakar att det blir så fel ibland. Tänkte att Henrik då skulle kunna åtgärda det, eller ordinera nåt nytt träningsprogram. Men vad ordinerar veterinären?! Jo, att jag i stället ska träna upp  kuskar som jag sen kan använda utan att det orsakar bekymmer för hästens sätt att springa fort!!

Det sista veterinär Henrik Wickström sa innan vi for hemåt var:

- Nå, nu får jag kolla i resultatlistorna efter den här...