Vi hästfolk har

• badkaret ute i hästhagen istället för i badrummet.
•  flera hundra meter vattenslang
• hur mycket som helst att hålla reda på
• många bollar i luften samtidigt
• ibland inte riktigt kontroll på vare oss själva eller våra djur

Lotta skyndade sig. Flickan ska flytta och gå på hästgymnasium i södra Sverige. Häst och flyttgrejor ska packas ihop, bilen ska lagas och hästen ska starta på annan bana. Samtidigt ska hon jobba också och inte nog med det, hon och Leif har hittat en kåk som de ska lägga in ett bud på. Alla ingredienser finns på plats för att definiera Lotta som ett typiskt hästfolk. Allt ska ske på samma dag, hajar du!?...

Få se nu, jag fyller hästarnas badkar medans jag plockar fram hö och ridhästens grejor... sen på vägen tillbaka tar jag soporna dit och släpper ut hundarna. ... Hon tänker effektivitet och ränner fram och tillbaka för att hinna med allt och passa de tider som gäller.

Och så sätter hon sig i bilen, drar en djup suck och låter kroppen svalna på väg till jobbet. Efter jobbet handlar hon i förbifarten, tankar och gasar hemåt.

Väl hemma tar hon en cigga ute på gården och upptäcker grannen komma stegandes med bister uppsyn. Ooops... hon kastar en blick mot hästhagen... alla hästar på plats... vad är det nu....

- Vattnet är slut! Det kommer intet en droppe ur kran!

Redan när hon hörde första ordet vred hon skallen mot bakaret - va ända in i ... hjälp... glömde jag slå av vattnet???

Gissa om hon hade glömt att slå av vattnet... hela brunnen var tömd i hästarnas hage. Vattnet hade runnit och likt VildHussen skapat ett dike och gjort en mindre sjö nere på fälten... Suck...

Vad ska hon svara?... Kanske: Vi flyttar nog snart...