Under mina år på universitetet i Luleå så blev jag så trött på att kompetensutveckling i praktiken hamnade långt ner på priolistan. Jag är en typisk forskartyp till mitt kynne. Jag gillar att ta reda på saker och ting.

På universitetet var jag anställd som lärare med väldigt lite tid för fördjupningar i olika ämnesområden. Sedan fick jag medel till deltid forskarstudier. Det var kul. Men sedan återgick det till den vanliga vardagen. Mycket jobba och lite snoka om man så säger.

När jag sade upp mig från universitetet bestämde jag mig för att jag ALDRIG mer i resten av mitt liv skulle sätta mig i den sitsen att jag inte kunde kompetensutveckla mig när jag själv ville. Och så har det blivit. Härligt!

De senaste 10 åren har jag - när andan fallit på eller ett behov uppstått - fördjupat mig i kunskapsområden som intresserat mig. Och det har blivit mängder av böcker, kurser och tentor. Det mesta med fokus på häst i en eller annan form.

Nu senast har "biochemistry"  varit området jag studerat närmare. Det handlar om kopplingen mellan prestation och ämnesomsättningen. Exempelvis kalk och fosforbalanensen, att kalium lugnar nervsystemet och natrium stimulerar nervimpulser, osv.

Så himla intressant! Tänk alla små grundämnen och livsnödvändiga mineraler - sånt som finns i mycket små doser ute i naturen - vilken funktion de fyller i kroppen! Hur kroppens små grundstenar ser till att allt funkar på cellnivå.

Inte konstigt att hästen har klarat sig i miljontals år utan vår hjälp. Det är inte heller konstigt att våra hästar hamnar i trubbel när vi människor styr deras liv. Vi begränsar deras möjligheter att få i sig det som de har sug efter och förhindrar dem att leva fritt. Samtidigt kräver vi att de ska prestera maximalt.

Och ännu mer intressant är det när man kan se på hästen vad som blivit fel och räkna ut vad som fattas för att kroppens ämnesomsättning på cellnivå ska komma i biologisk balans igen.

Påminner inte så lite om när man var liten och fattade att man kunde räkna ut grejor. Att + och - gick att använda till nåt! Och att alla A man skrivit sida upp och sida ner i slutändan gick att använda till att skriva APA...