Dressyrtävling på TV, någon världscup någon stans och då dyker miraklet upp igen - hästen jag sett en gång tidigare och då bara gapade jag.

En holländare äntrar banan på en svart hingst som bara dansar. Edward Gal heter mannen som fått universums förtroende att förvalta naturens underverk i dressyrvärlden, han bara njuter när han rattar runt den svarte genom programmet.

Musiken dånar i inumhushallen där den stolt krökta nacken bär upp ett vackert huvud med en liten stjärn och en snopp. Benens fantastiska rörelsemönster synliggörs av fyra vita fötter. Man bara gapar - hästen är som från en annan värld.

Programmet är avslutat, publiken ställer sig upp och applåderar. Stående ovationer ges till mästare. Järvsöfaks har fått det och nu skrittar en svettig svart hingst ut från arenan, världsrekordhållare i dressyr. De övriga ekipage som jag såg låg på 70 poäng och därikring - Moorelands Totilas hade 92! Seger men inget nytt världsrekord idag.

Holländaren Edward Gal måste tro att han drömmer varje gång han sätter sig upp. Moorelands Totilas är ju bara en snorunge i dressyrvärlden, tror han var 9 -10 år, och äventyret har precis börjat. Gals tankar måste ju vara liknande de Persson bakom Järvsöfaks hade för 10 år sedan:

- När vaknar jag ur den här drömmen?

För Persson ringde first wake up call flera år senare när Järvsöfaks passerade 200 segrar härom veckan - världsrekord alla kategorier. Men sista starten är kvar att göra.

Pegasus var den vita hästen med vingar, som kunde bära människan upp på högre höjder. Alla hästmänniskor drömmer om en riktig pegasusresa. Och för vissa människor blir den av - helt fantastisk!

Vilka hästar naturen har skapat !