Människor är lustiga.... Heavy metal i fullt blås rätt in i öronen - det går bra men när jag skriker och hejar på hästen min, då tycker vissa att det är lite väl hög volym...

Skämt å sido... så här var det.

Jag var vråltaggad inför Skogans Surprise första långresa. Vi valde att sova över och hämta upp kusken Lotta hemma hos henne och den övningen gick ju bra för hästen. Till banan tog sedan ytterligare 3 timmar.

En halvtimme efter vi anlänt till banan var det dags för värmning. Den avlöpte utan problem och jag kände mig bara mer och mer taggad. Lotta likaså. Örjan - alias Skogans Surprise - stod där lugnt och stilla och glodde.

Fem minuter till defilering, Lotta knatar ut till samlingsvolten. Jag älskar hela den här situationen - ni vet när pulsen stiger. Man är förberedd, häst och kusk laddade, Jag har gjort allt jag kan för att det ska fungera och nu har jag överlämnat allt till kusken min.

Energin som pumpar inne i kroppen har inget med nervositet att göra. Det är tävlingspulsen som pumpar djupt inne i kroppen i ett tämligen långsamt tempo men med sådan kraft så den som inte känt det här knappast fattar vad man pratar om. Hade banpersonalen parkerat traktorn framför mig så hade jag lyft undan den för att kunna se bättre ... hajar du!?

Upp bakom startbilen, jag känner mig som ett ånglok eller som en lavin som släppt uppe på fjällsidan och börjat skapa rörelseenergi som inget kan stoppa. Precis så känns det vid start.

De öppnar bra... pumpa pumpa ända ner i magen ... lägger sig i dödens ... bra, nu jäklar ska här manglas ner ... pumpa pumpa ... där rycker hon tussarna och ropar åt honom.

Svusch, nu lägger du in turbon... gå undan! Jäklar, ensam, nu får du inte börja bromsa och lägga in frihjulet...

Jobba, gå undan. Ta tag och sluta svamla! Håll undan - gå undan...

Jag skriker som en vrålapa och folk tittar på mig. 1.14 tempo i 600 meter blir ett jävla liv från min sida i max 50 sekunder med segervrålet inkluderat.

Folk bredvid tror väl att jag ska få en infarkt men det är inte den typen av energi det handlar om. Det är rena hälsokosten och världens bästa medicin för blodomlopp och för skallen.

- Sluta skrik - han vinner ju!

Var en kommentar vid sidan om som i all välmening försökte hjälpa mig från att dö av nån sjuka. Men det där skriken är mitt livselexir! Men tack i alla fall!