Mastermind Erika - Zoolas första föl - är inkörd nu. Eller rättare sagt: vi har kommit så långt i utbildningen att jag kör henne ensam här hemma men tar för säkerhetsskull hjälp när jag ska stänga dörrar och ta mig in i stallet igen.

Hur är hon då? Helt lugn men ändå ganska rivig.

Farsan Skogans Orlov lämnar lugna och lättlärda hästar och det stämmar väl in på denna dam. Hon har en hel del humör men fattar snabbt. Har lite egna förslag på vägval ibland. Travar på med sina för dagen väldigt långa ben.

Hon är stadd under förvandling för ögonblicket. Såg ut som en stångkorv bara för någon vecka sedan. Stabbig men symetrisk. Sedan började hon tvärväxa  och nu har hon plötsligt blivit långbent och kort i kroppen.

Mastermind Erika är döpt efter en slalomkille i Edsbyn - Erik - som flyger fram på fjället men som också har ett himla humör. Erika får för sig att grejor ska bort ibland, som exempelvis när hon lunkar i utförsbacke och tycker att vagnen skjuter på så svanskappan nyper tag under svansen. Då hoppar hon jämfota med rumpan. Ganska spänstigt och elegant. Eftersom jag satt på henne "sparkbyxor" (slaggjorda) så fattar hon att det inte går att boxa. Hon nöjer sig med att rumpstudsa ett tag sedan var det ingen mer med det.

Hon gillar att springa hellre än att gå. Och inte hindrar jag henne från att trava på. Det hon gillar allra bäst är det hon får efter sitt pass i vagn - "coca cola".

"Coca cola" är varmt betforvatten med salt och mineraler i och det är bara så gott så gott. Perfekt att lära henne dricka efter arbete - det funkar perfekt i tävling sedan! Aldrig något tjafs med hästar som inte vill dricka när de ska tävla.

Ja, nu siktar vi på premielopp till hösten!