- Jag behöver nån att prata med - nån som fattar vad det här handlar om. Jag blir ju så jäkla taggad!

FarmenVeronika startade sina två nya hästar på Årjäng igår. DUNGA som varit borta i fem år - måste vara svenskt rekord i långt tävlingsuppehåll! Dags för andra starten för honom och även för CORIA som också haft ett långt träningsuppehåll innan Veronika hittade dem och började träna för precis ett år sedan.

- Vem är det som spelar på oss? Har du kollat förtidsspelet? Coria i tre å femti och Dunga i femton vändor. Vem spelar på oss?

Veronika är lite lätt i gasen. Hon satsar all tid på de två hästarna plus två fölungar efter Torvald Palema. Det är kul att snacka med Veronika för hon är tame tusan vildare än mig.

- Spring nu tösen min! Spring nu tösa!

800 kvar gick Coria framåt och Veronika började skrika. Nån bredvid tyckte hon förde ett himla liv , som om det fanns nån anledning att skrika åt fältets minst spelade häst. Men det finns mycket som tränare vet men inte spelare.

- Tösa gick så bra! Ho va trea och inte trött å ho dansa efter duscha! Ho va så rejäl, märra e fin, riktigt fin!

Första slantarna in och glädjen stod högt i taket.

- I morron ska ja te Konsum å hämta slantarna! Fina slantar på tösa, över sju gånger på plats.

Dunga var kusken nöjd med och tyckte att han gått ett steg framåt igen. Det lär ta ett par lopp innan det maskineriet kommit igång.

- Ja har så fina hästar med mig i transporten. Det är så skojigt! Och det var bra för tösa att va trea, bra för självförtroendet. Nu vet ho att ho kan ta dom! Men vet du va som hände sen?

- Näe?!

- Jo, nästan framme lät det som vi tappa sulkyn där bak, det frasade och lät. Så vi sakta farten och så såg vi hjulet komma farandens - å vi har enaxlat släp! - och det for över i mötande körfält. Tänk om det träffat nån! Men det for ut på en åker. Släpet välte inte. Vi lasta ut hästarna och på håll såg vi lysena till byn. Mitt resesällskap fixade varningstrianglar och ringde hjälp och jag tog mina båda kloka, vackra och fina travhästar, en i var hand, och gick efter vägen hem. Det kom långtradare med flaxande pressenning men mina hästar de bara gick där utmed mig i mörkret. Vilka kloka fina hästar jag har!

Virre var så glad. Och så fylldes glädjen på av att hon fick veta att Torvald hade vunnit Åbys Stora Pris i två raka heat.

- Jag sa ju att "Pappa" skulle vinna båda heaten. Jag sa ju det åt dig! Å du Kerstin, det är inte många som har två så fina fölungar som jag har. Det är visst bara 20 stycken som har föl efter Pappa - och jag har två av dem! De absolut finaste! Jag är så glad!

Nu mina damer och herrar! Nu lär det bli livat på travbanorna i Värmlandskogarna en lång tid framöver!

Veronika Larsson is back in business!

(Oddsen blev dryga 60 gånger på Dunga och 55 på Coria. Nästa gång blir det troligen Sundbyholm - håll koll! Så kanske ni får gå på konsum och hämta slantar!)