"Kunden har aldrig rätt - det är en vanlig devis i travet" skriver Ulf Bertilsson i en krönika i dagens TravRonden.
Så sant så sant. Bland travtränarna finns sådana som fixar gräddhylla på stallet för att hästägarna ska kunna mingla å se under en travdag. Sen finns det den andra skaran som Bertilsson skriver om - tränarna som verkar tycka att det är en uppoffring från deras sida att ta emot kundens häst i träning.
Man känner igen Bertilssons beskrivningar av hur det kan vara att ha häst i träning. Allt har man hört förut och samma medicin ordineras:
"Ryck upp er, alla självupptagna tränare och kuskar! Innan era kunder tröttnar på er för gott."
Den medicinen har inte funkat så länge jag varit i den här branschen! Den funkar lika dåligt som ledinjektioner som träningskoncept. När samma medicin ordineras och problemet inte försvinner så är det fel lösning som är vald - that's it!
Jag har varit andelsägare med häst i proffsträning, delägare i häst i B-träning, delägare med häst på gården men annan delägare som tränare. Så jag är inte tappad baki vagn. Jag har nyttjat hörselskadade och glömska proffskuskar på mina hästar.
MIN MEDICIN bygger på grundtanken att det inte är tränaren eller kusken som det är fel på UTAN mitt eget sätt att fatta beslut.
OM tränaren beter sig så som beskrivs i Bertilssons krönika så blir mitt beslut att jag tar min häst och går.
Det är inte tränarens fel att MITT SERVICEKRAV inte uppnås, det är JAG SOM VALT FEL TRÄNARE. Punkt slut!
Bränt barn skyr elden överallt utom inom travsamhället! Där gillar vi att gnälla över brännblåsor SOM VI SJÄLVA valt att få! För det är inte under pistolhot vi lämnar in häst i träning eller sätter upp proffskusk i vagnen!
OM en kusk har problem med närminnet då var mitt kuskval dåligt. Mitt sätt att ge information eller körorder funkar inte på den kusken så DÅ MÅSTE JAG BYTA PEDAGOGIK ELLER KUSK.
Eller som hovslagaren - som hade häst i träning hos ett proffs som åkte dit för doping efter gjord razzia - sa till tränaren när han ögonaböj åkte till stallet och flyttade sin häst. Hovslagaren blev skitförbannad för han vägrade betala för risken att få hästen dopad:
- Du gör inte hur du vill med min egendom!
Och hur reagerade travsverige när Svensson stämde JO Persson för magmedicindopinghistorien med hennes nordis i Paris?! Hon slog ju näven i bordet och krävde ersättning som kund för att Persson som proffs inte kunde reglementet. Inte konstigare än om en elnisse kopplar fel i proppskåpet så garaget brinner upp - både han och Persson ska som företag veta hur saker förhåller sig. Punkt slut! Från vissa håll ansågs Svensson ologisk och sniken enligt ex "expertkommenator" Thomas Nilsson i tv4.
Eller amatörägaren till hästen Robert Bergh risade så han hamnade i tingsrätten, den kundens kuskval kostade många tusenlappar. Man kan förvisso ha åsikter om regelverket men det var kusken som slog!
Det är dags att TA STÄLLNING SOM KUND hos proffstränare och proffskuskar. Sätt upp en kravspecifikation innan ni väljer! Så länge vi hästägare OM och OM igen gör samma misstag och fortsätter att gnälla så får vi skylla oss själva!
MIN LÖSNING är plättlätt!
DUMPA tränare och kuskar istället för att gnälla på dom!