Sent på söndagkväll kör vi hem från Kallax flygplats. Det är dimma så när vi väl kommer hem så ser vi inga hästar någon stans. Jag ropar i mörkret efter pojkarna och frågar om de vill komma in och sova. Inget svar.
Nå, vi sätter ut lite extra hö och låter dem förtsätta vara vilda hästar under natten.
Kliver upp på morron. Förbereder att ta in Örjan och StorKlas. Gör iordning morronkäk åt de andra som får äta frukost ute. Knatar iväg för att ropa hem hästarna från hagen vars bortre ände också är den bortre änden för min synskärpa. Jag ropar men intet en enda hästskalle sticker upp någon stans.
Jag går längre in i hagen och ropar. Intet ett liv någon stans. När jag kommer en bit ner ser jag att flera stängselstolpar ligger. Det är ett JÄTTEHÅL i stängslet!
På moron är inte jag speciellt smidig. Är som en gammal starthäst i kroppen som får gå upp baki bilen utan att ha värmt först. Så känns det i kroppen - hur det ser ut kommenterar jag inte - när jag inser att jag behöver akut hjälp och vänder om och springer som ett tok upp på gården för att väcka gubben.
Vrålar i trappen - HAGEN PAJ - HÄSTARNA BORTA!!
Byter skor, hugger mobilen, fixar en grimma med grimskaft och en havrehink och sedan tar jag ny sats ner över fälten. Spårar hästarna och ser att de knatat runt och betat på återväxten. Pekar åt gubben vilken väg de tagit in mot vinbärsodlingen bredvid. Lagar hastigt den nerrivna tråden och inser att hästarna i mörkret inte kunnat komma in på gården igen när de väl hamnat utanför stängslet. Jäkla skit!!
Springer upp på gården igen - nu känns det som gammelhästen i kroppen fått sig ett par bakvarv - och det går med bra fart. Kastar mig i bilen för att kolla om de tagit sig in på körvägarna eller stuckit till grannen.
Hinner inte långt ner efter vägen förrän gubben ringer. Den lilla flocken med hästar var inte långt borta - i vinbärsbacken - där de verkar ha jönsat omkring lite på måfå. Han sätter grimman på örjan och cyklar hem med honom med de andra mupparna i släptåg.
Jag öppnar hagen så han kan komma in med hästar och cykel och så var äventyret slut.
Nu ska jag bara klappa på skorna som försvunnit.