Norge har spöförbud inom travet. Så har det varit i flera år och därför brukar spelare ha koll på hästar som kommer från Norge och startar i Sverige med kusk som får ha spö.

Nu har norrmännen tagit nästa steg - spöförbud i galoppsporten också. Undantaget tvåårslopp och hinderlöp då spöet ses som ett "styrningsmedel".

"- Det är lika för alla och det kommer att vara en vinnare i alla lopp i alla fall. Även om jag inte tror det känns så illa som det ser ut med spödrivning så är det i alla fall skönt att slippa den."

Så sa den norske galoppjournalisten B-E Lobben.

Men det finns ju andra "styrmedel" som det kanske skulle vara skönt att slippa, såsom hoppsportens barrering och hundsportens elhalsband. Kanske sporrar snart blir en fråga för djurskyddslagen? Hur hantera missbruk av sporrar?

Djurskydd är en politisk fråga så tillvida att folkopinionen på sikt kan förändra lagstiftningen snabbare än djurskyddsmyndigheter reagerar. Våra folkvalda lyssnar på väljare och driver de frågor som är viktiga och hörs mest.

Vem minns inte bilder på klubbade sälar i Norge som snabbt kablades ut över världen. Det blev tvärstopp i sälskinnsförsäljningen vilket skapade försörjningsproblem hos inuiter som inte hade något med norska sälfångare att göra.

Så kanske det är så att när det dyker upp en häst i media med skador av sporrar, kanske det då sätter igång en folkstorm som ett par år senare resulterar i en ny  lagstiftning mot sporrar... ett styrmedel som försvinner eller ett tortyrredskap? Ja, det beror vilket perspektiv man har.

Eller som författaren Ernest Hemingway sa om människors attityd till tjurfäkning:

- Det beror vems perspektiv man väljer. Tjurens eller tjurfäktarens.