Det är livat i holken nu. Travbanor delas in i nya kategorier och nya tävlingsupplägg kommer till. Tränare slutar och nya ska lockas till. Allt är åt fanders och ankaret flyter - enligt vissa. Andra fortsätter som om inget har hänt.
Insändarsidorna i TravRonden är intressanta att läsa. Nu sist kom en kille - Dan Flack - med en replik till de som hörs i klagokören över travsportens hälsotillstånd.
Killen - som undertecknat insändaren med "Förespråkare för nytänkande i alla led inom travsporten" - tillhör den grupp som är underrepresenterad i maktens korridorer. Flack är under 30 år, företagare och uppfödare i liten skala. Han är less på gnället - speciellt från tränarkåren - och vill veta vad tränarna själva gör för att minska kostnaderna för hästägarna - kunderna.
En bra fråga! Jag ser med spänning fram emot repliker från andra håll.
Travsporten lockar unga till proffstränaryrket samtidigt som de oroar sig över att så många tränare dör sotdöden. Bekymret ökar då det visar sig att flera nyblivna tränare lämnar in licensen. Vad är det för skillnad mellan folk i 50årsålderna och de nya tränarna från födda på 70-80-talet? Jo, ungdomar tänker på annat sätt. De lägger av om konceptet inte funkar!
Tänk om det är så att själva proffstränarupplägget inte funkar längre? På 1970-talet hotade proffstränare att slå igen stallen om stallpersonalen fick avtalsenlig lön. Nu är kanske den frågan löst men kvar finns problemet att kostnaderna för hästägarna är för höga. Var någonstans ligger själva felräkningen - det finns ett logiskt fel inbyggt i hela proffstränarkonceptet!
Tänk om det är så att tränare ska deläga hästarna? Som tränare i Frankrike, som Koljini och Tarzan Melander? Att det skapar andra synsätt och hantering av kostnader?
Flack undrar i sin insändare om tränarkåren aktivt jobbat för att sänka kostnaderna för kunderna - hästägarna? Om de jobbat med avtal med underleverantörer i form av exempelvis veterinärer. Bra fråga! Lägg till transportöravtal, hovslagare, foder etc. Det borde finnas slantar att tjäna...
Här är en bransch där - förenklat sett - köparen (tränare eller skötare) köper grejor för andras pengar -( hästägarens/kundens slantar). Och vad jag förstår så upprättas ingen kundbudget heller... för den enskilda hästen.
Löpande räkning - eller ringer tränaren upp ägaren? - och nu hjälper STC till genom att snäva åt betalningsförfarandet... haha - betala direkt eller inkasso. Du hinner inte ta upp fakturan till diskussion innan fällan slår igen.
Det är spännande att ha häst i proffsträning... mer spännande än när hästen ska starta... kanske...
Jag har inte hört en enda diskussion om gemensamma satsningar med tips på sparbeting hos tränarna - behöver jag hörapparat?!
Flacks fråga är berättigad då jag vet att en flaska liniment - uthämtad i en hästs namn och debiterad på den ägaren - även kan användas till andra hästar också.
(Kolla gärna hur tränare presenterar sin prislista. Ex Petri Salmela och Jesper Nilsson här i Boden som talar om att bandage och liniment ingår. Grimma och täcke köps in till ca pris. Men så tydlig är inte vare sig Stig H eller Goop - inte på sina hemsidor i alla fall)
Och ägare - vars hästar varit i träning kan debiteras bandage, täcken, grimmor, diverse utrustningsdetaljer - som det inte är säkert att de följer med om hästen byter tränare.
Nänä, du tycker det verkar omständigt. Jaha, men som kund kanske jag då hellre ser en fast summa för förbrukningsmaterial och stalltäcken utan hästnamn på... Olika tränare har olika upplägg - vissa mer fördelaktiga för kunden. Och en jämförelse tränare emellan vore intressant.
FÖRSLAG:
Skicka ut hippologer som ska skriva sina C-uppsatser. Låt dem plocka in olika proffstränare debiteringskoncept och sedan slå ihop till ett nytt kostnadseffektivt koncept som gynnar tränarens ekonomi och minskar hästägarens kostnader.
Tvivlar du? Vänta och se!
Enskilda hästägare kan hamna i läget att de betalar enskilda poster i det som borde höra till proffstränarföretagets förbrukningsmaterial (utrustning, liniment, bandage, förband etc) då förpackningarna används av övriga i stallet. Och därmed ingå i träningsavgiften.
Salmela och Jesper Nilsson i Boden har enligt deras hemsidor sådana poster inkluderade i träningsavgiften. Det är ju bra för hästägaren att veta.
Varför det blivit så olika eller otydliga sätt att visa upp priser och ytterligare kostnader? Kunderna har ju kommit i alla fall. Eller så kanske hästägarne ej ställt krav på tydlighet? Eller så kanske tränarna har mer fokus på det som de är bra på - träna häst?
Tja, man kanske inte haft tid att sätta sig ner med revisorn för att optimera vad som ska köpas in för verksamheten och vad som hör hemma på hästägarens faktura? Var och hur kostnader uppstår och hur de skall fördelas och finansieras.
FÖRSLAG:
Ta kontakt med första bästa universitet. Hitta studenter som läser företagsekonomi. De behöver kontakt med verkligheten och studera riktiga företag. De kan med stor iver ta sig an uppgiften och visa med vetenskaplig precision exakt hur upplägget varit och konsekvensen där av.
Jag fattar inte varför hästägare inte ställer krav.
FÖRSLAG:
Hästägareföreningarna skulle väl kunna ta hjälp av ekonomer för att skapa ett förslag på hur ett - ur hästägarperspektiv - optimalt debiteringssystem skulle kunna se ut. Kundkrav som kan gå som ett förslag till proffstränarföreningen.
Det som blir intressant är ju att få läsa proffstränarnas svar på Dan Flacks insändare.
Flack tillägger: "stänger någon en målarfirma för att de inte får snurr på affärerna så reagerar ingen, men om en travtränare slutar blir det stora rubriker."
Jag tror INTE att den långsiktiga lösningen för proffstränarkåren och hästägarna ligger enbart i att prispengarna ökar. Prispengar får naturligtvis öka hur mycket som helst MEN det borde den egna kostnadskontrollen också göra. Om man försöker öka intäkterna i ena änden och samtidigt minska kostnaderna i den andra änden - då blir det resultat.
VILKEN tränare blir den som först lämnar förslag på ett nytt debiteringskoncept för proffstränade hästar? Eller kanske det gamla ska vara kvar men bli tydligare efter krav från hästägarkåren?
Och vad gör STC för att matcha en sådan idé - funkar de gemensamma datasystemen?