Min kusk Lotta ringer:

- Susanne har fått stryka Corcovado Face igen! Hon sa att nog är det bra att ha en duktig gubbe men inte för duktig...

Lottas kompis Susanne, amatörtränare Skellefteå, som efter ett par års starttorka äntligen fått sig en starthäst. Första starten i nya regin, Lotta körde, kanon i värmning och de bestämmer sig för att rycka skorna. Det blev en ivrig galopp bakom bilen direkt från start.

Andra starten fick dojorna sitta på och Lotta valde att göra en "Örjan" dvs styra på i fullt anfall i tredjespår varvet kvar så som hon gjort vid Skogans Surprise segrar. Det höll nästan - en godkänd andraplats.

Tredje starten på Solänget 1 september blev ej av. På gården finns ett mobilt fårhus med draganordning som orsakat en del farhågor hos Susanne. Fårhuset stod inne i hästhagen och hon ville att gubben skulle ta bort draget som stack ut. Olycksrisk.

Men inte fick gubben bort den detaljen och så en dag var olyckan framme. Men inte på det vis man själv skulle tänkt - kusen remmar förbi och rundar draget och slår sig över benen. Nej Nej, Corcovado Face valde ett betydligt mer komplicerat sätt. Han rullade nämligen fast under draget...

Och det var så dumt att han drog till sig vind och sned i kroppen. Såg ut som en ostkrok och kiropraktor hjälp tillkallades. Abslout ingen start.

Så var det dags igen - anmäld till Umåker 17 september. Han hade kommit med och Lotta och Susanne hade börjat tagga upp sig. Nu, jäklar ska det bli åka av.

Corcovado hade ett sår som för säkerhetsskull lades om. Inget mer komplicerat än att Susanne bad gubben göra det. Förklarade det där med jodopax och hej å hå. Och gubben skrider till verket medans matte är borta. Men det är en ordentlig gubbe som fått uppdraget av sin fru och den nyinköpta tävlingshästen har lockat fram helt ny energi i honom. Han studerar skrubbsåret med en hjärnkirurgs noggrannhet och vill inte lämna något åt slumpen. Gör sin analys av läget, kollar vid sidan om jodopaxflaskan och finner streptocillin. Yes! Det här blir perfekt! 

Corcovados lilla skrubbsår läggs om enligt konstens alla regler men inte efter de karensregler som gäller för travhästar... Gubben hade i sin iver smetat dopingklassat medel på starthästen. Jag kan ju tänka mig diskussionen kring middagsbordet den kvällen... Gubbens duktighet ledde till andra strykningen och startförbud i 14 dagar!!!

Min gubbe är också duktig. Hade varit på resande fot en gång, borta ett par dagar, och när jag kom hem såg jag direkt på hästarna att det var nåt som inte stämde. De var rent ryckiga i steget,som påtända pundare som sprätter omkring stelbenta på gatorna i lätt tillbakalutad stil med vidöppna ögon med virrigande blick.  Precis så såg dom ut.

Taktisk som jag är så frågade jag lite försiktigt:

- Nå, hur har det gått med hästarna...

- Dom älskar mig! Dom är så glada över att slippa dig. Jag är deras bästa kompis.

Åh, det är så det låter. Känner igen argumentationen som gubben brukar köra när hela sängen varit full av katter och hundar när jag varit borta. Inte nog med det, hela gänget har fått käka köttfärs och sitta runt bordet... Försöker i min hjärna fatta vad det skulle innebära när det omvandlas till att handla om hästar... kan inte riktigt fatta ... Det var vinter så han lär inte ha släppt lös dem för att vara gräsklippare...

- Nå, vad har du nu gjort?!

Så berättar fanskapet hur glada hästarna blivit när matpappa kommit.

- Jag har ringlat mönster i deras havremått. Hajaru?! Hällde melass ur dunken och gjorda sega bruna kringelkrokmönster ovanpå havren. Dom blev jätteglada!

Ibland gapar jag över uppfinningsrikedomen speciellt som i detta fall då halva gänget var bruksnordisar som vanligtvis bara levde på rejäla grovfodergivor... Inte undra på att de var sprättiga i steget...

- Men varför...? provar jag lite trött...

- För att dom skulle bli glad, alla djur gillar mig. Kolla här!

Så flinar gubbeländet och med en mallig uppsyn går han ner mot hagen. Hästarna står längst ner och glor. De lyfter blicken och spetsar öronen och som på en given signal skenar dom mot sin "matpappa" som vänder sig om och tittar på mig.

- Så där glad blir dom aldrig när dom ser dig!  Så vänder han sig mot lurviga skallar som beter sig som tullens narkotikahundar när de fått träff. Hej på er pappas pojkar. Vill ni ha pappas lunch?!